Första vittne under dagens förhandling är emellertid mannen som röjde pass och som ringde om att han hört vargar yla den 26 oktober. Han är kallad av åklagare Lars Magnusson och är för övrigt det enda vittne som åberopas av åklagarsidan, i denna omfattande utredning.

Vittnet var tidigare anställd av AB Karl Hedin. Han berättar att han känner den åtalade 30-åringen genom arbete och jakt. Åklagaren kommer snabbt över till att vittnet hade uppdrag att röja pass inför jakten som skulle hållas dagen därpå.

– Jag var sent ute. Men det är viktigt att få passen röjda inför jakten.

Åklagaren frågar om vilka pass han röjde, men vittnet har svårt att minnas.

Tänkte varg

Åklagaren: Hände det något speciellt?

Vittnet: Till att börja med var det som vanligt. Men så, när jag var i kanten på en stor mosse hörde jag något jag uppfattade som yl. Jag har inte hört varg förut, men tänkte att det kunde vara det. Det var svårt att avgöra om det var en eller flera.

Hedinrättegången dag 4: De avlyssnade samtalen i centrum 

Åklagaren tar upp att vittnet ringt till 30-åringen vid tre tillfällen på förmiddagen. Han frågar vad de pratat om.

Vittnet: Jag ringde för att berätta vad jag hade hört. Eftersom det skulle vara älgjakt dagen därpå var det viktigt att informera om sådana iakttagelser.

Möte i skogen

Vittnet får svara på frågor om vad samtalen handlade om. Att de talades vid ytterligare en gång var för att 30-åringen inte hade tillfälle att prata när han ringde första gången.

Vittnet: Vi pratade om att det skulle vara jakt dagen efter, och jag berättade vad jag hört. Exakt var jag var i terrängen kan jag inte svara på, säger han på åklagarens fråga.

Hedinrättegången dag 3: Vittnande polis pressades av advokater

Vittnet: Vi pratade väl om i princip samma sak igen.

Åklagaren: Ni möttes också i skogen. Varför gjorde ni det?

Vittnet: Jag var på väg därifrån. Vi hade inte bestämt träff, så det var en tillfällighet.

Om spillning

Lars Magnusson. Foto: Marie Gadolin

Miljöåklagare Lars Magnusson går över till att fråga om vargspillning, och vittnet säger att han hittade sådan på en väg. Han minns inte hur mycket eller exakt var.

Vittnet: Vi pratade mest om ylandet jag hade hört.

Åklagaren hänvisar till polisförhör där han säger att vittnet nämnt att han pratat med 30-åringen om vargspillning på en väg. Fortfarande är det oklart varför det läggs så stor vikt vid den.

Hedinrättegången dag 2: Åklagaren får inte spela upp vittnesuppgifter

Åklagaren frågar om han minns hur gammal spillningen var och om han var säker på att den kom från en varg.

– Jag är ingen expert, men den såg ganska färsk ut. Jag kan tänka mig att den kom från en varg.

Inga vapen

Förhöret börjar gå mot sitt slut, när åklagaren frågar var vittnet begav sig efter mötet med 30-åringen.

Vittnet: Jag åkte för att röja två pass till, och efter det åkte jag hem.

Åklagaren: Vilken utrustning hade du med dig?

Vittnet: Fritidsbyxor, röjningsutrustning och snitselband.

Åklagaren: Har inte Karl Hedin talat om för dig att du ska ha vapen med dig när du är ute och röjer pass?

Vittnet: Nej, det har han inte.

Klar luft

Hedins försvarsadvokat Sven Severin tar över och ställer några kompletterande frågor. Vittnet berättar att det var en klar och fin dag. Att han inte förväntade sig att få höra varg mitt på dagen.

Rättegången mot Karl Hedin har startat

På en fråga svarar han att han inte med säkerhet kan skilja på ett vargyl och ett hundyl, och att han inte heller kan vara säker på att det var vargspillning han hittade.

Vittnet: Det är mycket motionärer i området, så spillningen kan ha kommit från en stor hund.

Severin: Var det någon dramatik i att du ringde och berättade om vad du hört?

Vittnet: Nej, inte särskilt. Jag ringde för att kombinationen varg och löshundsjakt inte är bra.

Månar om hundar

30-åringens försvarare Göran Witt-Strömer frågar om hur hans klient reagerade när han fick informationen om vargyl.

Vittnet: Inget speciellt. Att det finns varg i våra skogar är inte särskilt konstigt. Men vi är måna om våra hundar och berättar om sådant för varandra.

Efter det är förhöret slut och Karl Hedins syster, som har kallats av försvaret, ska berätta om det för utredningen centrala ”gråbensamtalet”. Som syster behöver hon inte vittna, men det vill hon säger hon, på domarens fråga.

Nära relation

Advokat Sven Severin. Foto: Pia Nordlander

Sven Severin sköter förhöret och systern berättar att hon och Karl Hedin har en nära relation. De bor långt ifrån varandra, men talar ofta i telefon. Att de skämtar med varandra är vanligt, säger systern.

Efter ett par sms som skickades för att de inte fick tag i varandra, där Hedin på systerns fråga om han jagade älg skickade en tumme upp, följer det omtalade samtalet.

När hon väl fick tag i honom, strax efter klockan 13, började hon med att fråga, vilken i ordningen sköt du nu.

Systern: Han brukar göra det.

Central fras

Sven Severin ställer flera frågor om vad samtalet handlade om. Systern säger att det var lite svårt att förstå vad han menade, men att hon efter hand kom på att han skämtade med henne.

Systern hörde också det Karl Hedin sa, att de inte såg någonting. Den fras som var felaktig i Polisens utskrift av samtalet och som var en av huvudsakerna till varför han häktades.

Systern tolkar också ordet kungen, som åklagaren tidigare under rättegången sagt att han tror är ett kodord för varg.

Systern: För mig är det en stor älgtjur. Skogens konung.

För att avsluta

När åklagaren tar över frågar han när under samtalet systern förstår att Karl Hedin skämtade med henne.

Åklagaren: Varför sa du, att det ska bli intressant att höra mer om det vid ett senare tillfälle.

Systern: Det var ett sätt för mig att avsluta den delen av samtalet, för att komma över till det jag egentligen ringde för.

Åklagaren påminner om att Karl Hedin en dryg halvtimme innan ”gråbensamtalet” ringt och på hennes röstbrevlåda talat in: ”Hej, det var ett särskilt läge”, men det är inget som systern kan erinra sig.

Välkänd profil

Lennart Johannesson. Foto: Leif Andersson

För att berätta om älgjakt i vargland, och vargjakt, har försvaret kallat Lennart Johannesson, en välkänd jägarprofil sedan sin tid som ordförande för Jägareförbundet Värmland, och som representant i Jägareförbundets rovdjursråd.

Johannesson har tidigare lämnat ett sakkunnigutlåtande till tingsrätten och till parterna. Han ombeds berätta om sina erfarenheter som jägare.

Han började jaga som tioåring då han fick följa med sin pappa. Han har bred jaktlig erfarenhet och är ute 80­–100 jaktdagar på någon form av jaktlig aktivitet.

Löshundsjakten är och har varit det centrala för Lennart Johannesson. Med drever och jämthund.

Varg sedan barndom

Som jägare i Nordvärmland har Lennart Johannesson varit i kontakt med varg sedan han var liten, och han berättar om hur vargförekomsten påverkar annan jakt. Hur den traditionella jakten tvingats anpassas till vargförekomsten.

Egna erfarenheter av vargjakt har han sedan skyddsjakter i slutet på 1990-talet, och som jaktledare för licensjakterna som bedrevs 2010 och 2011. Efter det har han deltagit i vargjakt ytterligare år då sådan bedrivits.

Ansvar för hundar

Lennart Johannesson säger att inget vilt låter sig självmant skjutas. Det gäller att bete sig på ett visst sätt. Älg kanske är mest lättjagat. Sedan kommer de mindre rovdjuren som är svårare, och varg och björn som är stora rovdjur krävs ytterligare skicklighet av jägaren.

Hedins advokater riktar misstankar mot miljöåklagare

Sven Severin: Karl Hedin skulle ha representationsjakt den 27 oktober 2018. Har du någon kommentar till att han åkte dit dagen innan och kontrollerade marken?

Lennart Johannesson: Nej, det är något som vi får göra hela tiden, vi som jagar i vargland. Vi har ansvar för jaktens genomförande, och särskilt för hundförarna och deras hundar.

Han fortsätter:

– Som jaktledare försöker man hålla kontroll. Och även om man tror att det inte finns varg i området, kan man aldrig vara säker. De kan dyka upp var som helst. Men vi försöker hålla kontakt med varandra, bedöma risker. Ibland får man lägga om jakten.

Beskriver svårigheter

Severin frågar nu om förutsättningarna för att jaga varg mitt på dagen i oktober, där tre bilar har kört in, och där det dessutom pågått passröjning. Sven Severin: Karl Hedin var där i lågskor och kontorskläder och var på plats 35 minuter. Han är åtalad för att ha jagat varg där. Vad har du för kommentar till det?

Lennart Johannesson: Att stöta på vilket vilt som helst mitt på dagen, när de flesta ligger i daglega, är osannolikt. Har man dessutom stört med passröjning och bilkörning är sannolikheten att komma till skott på vilket vilt som helst ytterst liten, och i synnerhet på varg.

Han beskriver svårigheten genom att hänvisa till vinterns vargjakt i Värmland där det fanns en engagerad jaktledargrupp och kanske hundra jägare samt spårsnö, och där det tog nio dagar att fälla första vargen.

Omöjlig jakt

Severin: Tror du med din uppfattning av jakt, och din kännedom om Karl Hedins erfarenhet att han skulle ha besökt det här området för att jaga varg under de här förutsättningarna?

Lennart Johannesson: Jag tror att varje erfaren jägare som helst skulle bedöma det som omöjligt att lyckas med det.

Om paragraf 28

Sven Severin går över till att ställa frågor om paragraf 28.

Johannesson berättar om hur paragrafen har ändrats under åren. Hur jägarna tvingades att titta på när varg angreps deras hundar, och hur den senare ändrades till att lyda som den gör nu, då en hundförare och andra får skydda hundar. Att det numera är länsstyrelsen som kallas till platsen för en sådan händelse, och inte polisen, då det med automatik blev ett misstänkt jaktbrott.

Lennart Johannesson: Alla regeländringar har gjort att den vanlige jägaren är osäker på vad som gäller. Som jaktledare går vi igenom reglerna i samband med säkerhetsgenomgången, så att alla vet vad de har rätt att göra om en hund angrips.

Pågående jakt

Åklagaren tar över och frågar om ett tillfälle då Lennart Johannessons hund kopplades av en passkytt och ett vargangrepp genom det avbröts.

Han berättar om hur jakten går till. Att hundarna har pejlar. Om att det funnits tillfällen då vargar kommit in i såten under pågående jakt.

Åklagaren: Finns det andra situationer då man kan få vargmöten?

Lennart Johannesson: Man kan få se en varg från en väg i sällsynta fall. Men vargen blir skyggare i samband med att den jagas.

Efter det är dagens förhandling slut. Nu återstår den sjätte rättegångsdagen som är vikt till åklagarens och försvarsadvokaternas pläderingar.