Publicerad 25 juni 2018 - 09:46

Fredrik Pettersson diskuterar undermåliga tallplantor med Anders Arrenius och Thomas Karlsson. I planteringen ser i stort sett varenda tall ut som på bilden, eller värre. Och det beror inte på viltbete.

Fredrik Pettersson diskuterar undermåliga tallplantor med Anders Arrenius och Thomas Karlsson. I planteringen ser i stort sett varenda tall ut som på bilden, eller värre. Och det beror inte på viltbete. Foto: Jan Henricson

Här skyller inte skogsägarna på viltet

På lite avstånd ser det ut som vilken välmående plantering som helst. När man kommer närmare blir det tydligt att något inte stämmer. Tallplantorna formligen sprutar av skott som strävar efter att bli toppar, sprötkvistar och krökar på de små stammarna är många. Men här går det inte att skylla på älgen.

Åtta skogsägare och jägare har mött upp när Svensk Jakt besöker gården Lilla Laxemar norr om Oskarshamn i Kalmar län. De har kommit för att beskriva hur det ser ut i deras tallplanteringar. Lilla Laxemar är bara ett exempel.

– För så här är det på många håll i östra Sverige. Något fel på plantmaterialet gör att tallarna inte växer som de ska. Det beror alltså inte på viltskador.

 

”I början visste vi inte vad vi skulle tro. Självklart tänkte vi på viltskador, om det var älg eller hjort eller rådjur eller till och med tjäder. Nu vet vi att det inte beror på viltet.”

 

På uppdrag av Södra och Sveaskog har Skogforsk påbörjat en undersökning för att få veta vad som drabbat tallplantorna. Men ännu finns det inga svar. Däremot en mängd spekulationer. Något som Svensk Jakt tidigare har berättat om.

– Och i det här sammanhanget är det ointressant. För det vi vill prata med dig om är Äbins missvisande resultat när inventerarna klassar de här plantorna som viltbetade. De ständiga kraven på att vi ska minska älgstammen för att komma tillrätta med viltskadorna hjälper i dessa områden inte ett dugg, säger Thomas Karlsson.

 

Tallarna växer vilt och på alla möjliga och omöjliga sätt. Men inte som de ska. I den här planteringen har markägaren Fredrik Pettersson gett upp hoppet om att det ska bli någon tallskog. Foto: Jan Henricson
Michael Gustafsson och Dag Klingstedt konstaterar att det inte hjälper att skjuta ner älgstammen för att minska skadorna i tallungskogen när plantorna ser ut som på bilden. Något som beror på andra orsaker än viltbetning.
Från vänster: Daniel Backskär, Oskarshamn, Michael Gustafsson, Hjorted, Thomas Karlsson, Hjorted, Fredrik Pettersson, Lilla Laxemar, Lars Lennartsson, Kristdala, Bengt Ivarsson, Kristdala, Anders Arrenius, Misterhult, och Dag Klingstedt, Skrälsebo.

 

Topparna dog

Den ena efter den andre av skogsägarna vittnar om hur det ser ut i deras egna och i grannars tallplanteringar. Till exempel Bengt Ivarsson från Kristdala:

– En granne till mig satte 8.000 tallplantor för två år sedan. Redan den första våren såg vi att topparna var döda. Plantföretaget satte 7.000 nya plantor som ersättning, men det blev lika illa med dem.

Och så håller det på. Någon berättar att han satt 4.000 plantor förra våren. I höstas behandlades de för att motstå viltbete. Nu är toppskotten döda och tallarna växer ”på alla möjliga och omöjliga sätt”. Men det beror inte på att de är betade av vilt.

– I början visste vi inte vad vi skulle tro. Självklart tänkte vi på viltskador, om det var älg eller hjort eller rådjur eller till och med tjäder. Nu vet vi att det inte beror på viltet.

 

”När vi tog upp problemet för några år sedan med Södra, i förtroenderåd och med tjänstemän, fick vi svaret att det är viltskador. Nu har man äntligen tagit skogsägarna på allvar och försöker reda ut vad det är frågan om.”

 

80 procent fel

Fredrik Pettersson som äger Lilla Laxemar har satt tio tusentals tallplantor på sin fastighet. Och det ser lika illa ut hos honom som hos de övriga jagande markägarna.

– De senaste sex åren har jag satt tallplantor för 450.000 kronor. Jag bedömer att det är fel på 80 procent av dem. Det blir enorma siffror. När vi tog upp problemet för några år sedan med Södra, i förtroenderåd och med tjänstemän, fick vi svaret att det är viltskador. Nu har man äntligen tagit skogsägarna på allvar och försöker reda ut vad det är frågan om.

Ute i ett par av Fredrik Petterssons planteringar bär hans vittnesmål syn för sägen. I stort sett samtliga plantor saknar ordentliga toppskott. Istället strävar en mängd sidoskott mot att ta över. Sprötkvistar och krökar finns på praktiskt taget varenda tall.

Skogsägarna skojar med varandra om att det bara är att ge sig ut med sekatören i planteringarna för att tukta tallar, men Thomas Karlsson har provat och säger att det inte hjälper.

– Jag har försökt i mina planteringar, men det fungerar inte eftersom det blir likadant igen när plantan skjuter nya skott. Så blir det år efter år och till slut når man inte upp för att klippa.

 

”Samtidigt som det kampanjas för att vi ska öka andelen tall för att få rätt trädslag på rätt marker får vi inte material som växer riktigt.”

 

De jagande skogsägarna konstaterar att uppmärksamheten kring de dåliga tallplanteringarna kommer vid en mycket olycklig tidpunkt.

– Samtidigt som det kampanjas för att vi ska öka andelen tall för att få rätt trädslag på rätt marker får vi inte material som växer riktigt. Det är bedrövligt, säger någon.

De vill inte döma ut Äbin helt, eftersom det kan vara ett bra sätt att mäta viltskador om inventeringarna utförs på rätt sätt. Men de är övertygade om att senare års inventeringar inte visar sanningen.

– Om det fungerat hade inventeringarna visat att vi har ett tillväxtproblem och inte ett viltbetesproblem. Men slutsatsen är att vi ska skjuta mer älg, vilken är en enkel men felaktig utväg för det hjälper ingen skogsägare som har investerat mycket i att driva upp tall.

 

”Vi är mycket angelägna om att Äbin fungerar och visar riktiga resultat. Det är ingen lekstuga vi håller på med.”

 

De är kritiska till att Skogsstyrelsen har sekretessbelagt provytornas placering. De skulle också vilja veta vilka kvalitetssäkringar som görs av inventeringsresultaten.

– Vi skulle förstås gärna vilja gå dit och titta för att kontrollera siffrorna. Men det går inte med nuvarande system.

 

Nuvarande Äbin.
Nytt Äbinförslag.

 

De åtta skogsägarna har emellertid ett förslag som de anser skulle göra Äbin bättre. Daniel Backskär beskriver hur de önskar att metodiken inventerarna ska arbeta efter ändras. Något som också kan ses på bilderna här ovan.

– Med nuvarande metod ska den skadade tallplantan passera en lång rad möjliga klassningar av viltbete, innan man kan konstatera att det är en annan skada. Vi önskar att man inledningsvis, när man slår fast att plantan är skadad, avgör om det beror på vilt eller på något annat, säger Daniel Backskär.

Fredrik Pettersson fyller i:

– Vi är mycket angelägna om att Äbin fungerar och visar riktiga resultat. Det är ingen lekstuga vi håller på med. Det handlar om stora värden, där viltet är en viktig del. Ska vi som vissa propagerar för ner till tre älgar per tusen hektar har vi inte längre en jaktbar stam. Sker det dessutom på felaktiga grunder är det en dubbel katastrof.

 

”Finns det bara tillräckligt med friska tallplantor, rätt kunskap och rätt rekommendationer från de skogliga tjänstemännen kan detta förbättras dramatiskt på relativt kort tid.”

 

Kvisten som Thomas Karlsson håller i högerhanden är det egentliga toppskottet. När sidoskotten tar över orsakar det sprötkvistar och krökar och av den här tallen blir det inte något timmer. Men det beror inte på viltbete. Foto: Jan Henricson
Tallarna som idag sätts på hyggena har utvecklats för att växa snabbt. Den här som är en bra bit över två meter hög är endast fyra år gammal. Den som tittar noga på bilden ser att den utöver att växa lite hur som helst också har satt skott.

 

Skogsägarna menar att det finns en hel del i Äbin-rapporterna som markägare kan ta till sig. Främst att ståndortsanpassningen, det vill säga rätt trädslag på rätt mark, följs mycket dåligt på vissa håll, samt vikten av att inte röja bort rönn, asp, sälg och ek.

– Inom dessa områden kan vi göra mycket som skulle bidra mer till att vi får bra och fina skogar än genom att utplåna en viltart som älgen, säger Daniel Backskär.

Avslutningsvis är de åtta jagande skogsägarna är inte nådiga i sin kritik av skogsbolagen och av Södra:

– De beskyller älgen för allt ont. Till exempel har Södra gjort en beräkning som säger att älgen kostar skogsägarna i Götaland en miljard kronor per år. I den beräkningen ingår att vi markägare inte ståndortsanpassar när vi planterar. Men det är ju inte älgens fel. Finns det bara tillräckligt med friska tallplantor, rätt kunskap och rätt rekommendationer från de skogliga tjänstemännen kan detta förbättras dramatiskt på relativt kort tid.

 

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

    Senaste från Annonstorget

    Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

    Mina artiklar

    För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

    Provläs Svensk Jakt
    Bläddra i senaste numret
    För inloggade!
    Bygg ditt eget jakttorn
    Jägarnas annonstorg
    Hundar, prylar och jaktmark
    Byggtips!
    Så bygger du en hundgård
    Opinion
    Här förs debatten i Jägarsverige
    Hundfaror
    18 saker som är giftiga för hunden
    Svensk Jakt på Messenger
    Följ oss via Messenger
    Drömjakt
    Här finns någonstans att jaga
    Så blir älgjakten i höst
    Besluten län för län
    Ulf Lindroth
    Svensk Jakts vapen- och skytteredaktör tipsar och testar

    Mest läst

      Samtidigt på JaktPlay

      Nytt jaktår!

      Vilken jaktform ser du mest fram emot under det nya jaktåret?

      Är du jägare?
      Har du rätt kunskaper?
      Är du viltvårdare?
      Testa dina kunskaper om viltvård.
      Tio frågor
      Om lodjur och lodjursjakt
      Tio frågor!
      Vad kan du om våra predatorer?
      Viltolycka!
      Hur gör du när en viltolycka inträffar?
      Älgjakt!
      Kan du något om älgar och älgjakt?
      Rävkunskap
      Vad vet du om rävar och rävjakt?
      Spårkunskap
      Vad kan du om spår och spårtecken?
      Jakthundar!
      Känner du igen jakthundraserna?
      Tio frågor
      Vad kan du om vargar och vargjakt?
      Fåglar!
      Känner du igen fåglarna?
      Rådjursjakt!
      Vad har du för kunskaper om rådjursjakt med hund?
      Vildsvin!
      Vad kan du om vildsvin och vildsvinsjakt?
      Jakttider!
      Kan du din jakttabell?

      Svensk Jakt på Instagram

      Heta ämnen på Svenskjakt.se