Betesskador, Äbin och älgförvaltning. Komplexa ämnen där Svensk Jakt tar med dig på en slingrig väg i jakten på svaren om varför det blivit som det är.

Att skogsbolag ställer sig över myndighetsbeslut, att älgstammen rasat, att varningar om systemkollaps utfärdas – och ändå består betesskadorna på många håll.

Allt detta med skadenivåerna av viltbete som bas – men med grunddata som inte går att få ta del av.

Inte politiskt beslut

Arbetet börjar helt sonika med att ta reda på om det finns något politiskt beslut om skadenivåerna. Det kallas ju trots allt, av Skogsstyrelsen, för ”samhällets mål”.

”Hej Kristoffer! Jag har fått följande redogörelse från vårt departement.”

Så börjar mejlet från landsbygdsminister Peter Kullgrens pressekreterare Mattias Svensson.

Svensk Jakt har skickat samma fråga till landsbygdsministern som till forskare och tjänstemän på Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket:

”Jag letar efter det politiska beslutet om att det är maximalt fem procents betesskador på skogen som gäller. Det kanske är något du har och skulle vilja skicka till mig?”

Gör din röst hörd, skicka in en debattartikel!

Klicka här.

Skogsstyrelsen är snabbast med att återkomma. Myndigheten hänvisar till dokumentet Skog och klövvilt, som 2023 togs fram av myndigheten i samarbete med Naturvårdsverket.

Även de forskare som tillfrågats hänvisar till olika dokument och propositioner. Ingen ger ett rakt svar om det politiska beslutet.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet däremot hänvisar till ett par propositioner, men skickar även med en egen sammanfattning. Där står bland annat om en ”livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och en produktionsanpassad älgjakt.” Och att det i hänvisningarna går att läsa om ”regeringens bedömning när det gäller vilka hänsyn och vilken helhetssyn som bör tas vid förvaltning av älg. Regeringen har inte beslutat om målnivåer för skador på skog.”

Längre fram i samma text slår departementet fast hur målen, som alltså inte är politiskt beslutade, kommit till:

”… dessa mål har tagits fram av Skogsstyrelsen i stort sett genom att fastställa skogsbrukets målformuleringar för påverkan av viltets bete på skog.”

Tydligast i sitt svar är Naturvårdsverket. Visserligen hänvisar även den myndigheten till propositioner och andra dokument, men mejlet börjar med:

”Hej! Det finns inget politiskt beslut om detta mål. Målet är ett nationellt mål framtaget av Naturvårdsverket tillsammans med Skogsstyrelsen i ett regeringsuppdrag.”

Samhällets mål

”Samhällets mål”. Det är en fras som i den här artikelserien kommer att vara återkommande. Klart så långt står dock att samhällets mål om maximalt fem procents betesskador inte har beslutats av de folkvalda politikerna. Det har, enligt departementets svar, näst intill formulerats av en enskild bransch – där statliga myndigheter antagit målen.

Ur Skogsstyrelsens rapport Skogsskador i Sverige 2023: ”Totalt visar Äbin att 11 procent av tallarna i ungskogarna (1–4 m höga) har årsskador beräknat som medelvärde för de tre senaste åren. Det är mer än dubbelt så mycket som samhällets mål på maximalt fem procent.”