Sedan Sveriges riksdag i maj genom ett tillkännagivande till regeringen beslutade om att minska den svenska vargstammen till den nivå som riksdagsbeslutet 2013 anger, har vargvärnarna mobiliserat. Den mobiliseringen blev inte mindre när regeringen gick ut och pekade i samma riktning – mot en minskning av vargstammen.

Inget brunstuppehåll i älgjakten i Norrbotten. Det innebär i praktiken för många av länets småviltjägare att de inte kan se fram emot tio dagar då de fritt kan välja jaktområde.

Några korta reflektioner efter dagens besked från regeringen, att ge Naturvårdsverket i uppdrag att utreda vargarna. Ännu en gång.

Vad Liberalernas företrädare i riksdagen anser i vargfrågan är inte någon stor sak att haka upp sig på, när allt kommer omkring. Men det kanske inte kommer så många fler tillfällen att kommentera det, så jag tänker att det nog är bäst att ta chansen.

Det måste ha blivit något fel! Det är första tanken, när jag fiskar upp morgontidningen ur brevlådan och upptäcker att hela första sidan är så gott som blank.

Efter fredagens debatt i riksdagen, där en kvartett M-riksdagsledamöter debatterade vargfrågan med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S), måste man ställa frågan: Vad vilja Socialdemokraterna i vargfrågan?

Med en blandning av lika delar nyvaken förvåning och skrämd förfäran spanar nu den urbana medieklassen från sina utsiktstorn mot landsbygden – mot jakten. Eller kanske snarare: mot de politiska krafter som gjort analysen att jägare och landsbygdsbefolkning i stort är en viktig väljargrupp.

Varför licensjakt på varg enbart i gränsrevir? Alltså revir som delas mellan minst två län? Eller, som i fallet Römskogsreviret i västra Värmland, som delas mellan två stater – Sverige och Norge?

Hela havet stormar i den svenska inrikespolitiken, men en sak är säker: Miljöpartiet lämnar regeringen – och jag tror det dröjer innan de återvänder till regeringsställning.

Det har pratats i åratal. Faktiskt i mer än ett decennium. Nu krävs det åtgärder innan det är för sent.

Jag antar att det är årstiden som gör det. Man kan för sitt inre måla upp bilden från Svenska Dagbladets redaktionsmöte: ”Nu är det jakttid. Vi borde kanske göra något på det?”

Att vi naturintresserade blir behandlade som idioter av radio och tv har vi fått vänja oss vid. Men rent fejk i naturfilmer som påstås vara dokumentära, trodde jag att åtminstone producenterna på Public service höll sig för goda för att försöka lura sina tittare med.

Björnstammen ska minskas i Jämtland. Men i stället för att fokusera på just det har byråkratisk klåfingrighet sett till att björnförvaltningen blir mycket, mycket svårare.

Beslutet om att förkorta jakttiden på ripa innebär ytterligare ett steg mot slutet för den någorlunda fria fjälljakten. Vad var ripan värd, i förhandlingen mellan de två regeringspartierna S och MP?

Idag är det pressfrihetens dag. Alla friheter måste försvaras, varje dag. I ord och handling. Även på jaktjournalistikens område.

Ger man någon lillfingret så tar vederbörande hela handen. I det vakuum som uppstod när regeringen avvecklade Jägareförbundets allmänna uppdrag vill nu Naturvårdsverket ta hela armen…

Forskare har kommit fram till att den illegala jakten på varg är omfattande i Sverige. Samtidigt hittas inga döda vargar, några nya misstänkta jaktbrott på varg har inte uppmärksammats på ett par år och någon tjuvjägare har heller inte fällts i domstol under den tiden. Är den illegala jakten på varg egentligen en jakt på eller av Svensson-spöken?

Jag hade det tvivelaktiga nöjet att bevaka andra delen av rättegången mot Karl Hedin, den del där åklagaren hävdade att Hedin och en av hans anställda ägnat lunchrasten åt att jaga varg den 26 oktober 2018.

Hoppet är inte det sista som överger människan. Det är prestigen.