Jag läste en sak på Facebook. Ägaren till en i Sverige relativt ny hundras var stolt och glad över att hans duktiga hund drivit ett par rådjur till skott. Rasen är stor som och byggd som en stövare.

Var någonstans tappades historien bort? Det är inte så länge sedan som rådjuren var i princip utrotade och några skånska godsägare räddade kvar arten genom förbud för lösa hundar och förbud mot rådjursjakt med stövare. Norr om Skåne var rådjuren redan borta och kunde sakta men säkert etablera sig igen tack vare de benhårda åtgärderna. Som några godsägare för 200 år sedan införde och därmed lyckades rädda den sista spillran av arten.

Detta verkar ha fallit helt i glömska. Rådjur och dovvilt jagas flitigt med högbenta, snabba hundar. Ibland flera tillsammans. Unga, nya jägare köper vorsteh och liknande hundar i syfte att jaga allt klövvilt, alltså även hjort och rådjur. Stopp! Tänk efter!

I Jaktförordningens paragraf 18 står att: ”Jakt eller jaktträning med hund ska bedrivas på ett sådant sätt att viltet med hänsyn till hundens egenskaper…inte utsätts för onödiga påfrestningar.”

Det är en onödig påfrestning för rådjur och dov att jagas av högbenta, snabba hundar. Punkt.

SKK:s jakthundskommitté har bildat en etikgrupp med flera kloka människor som ska jobba med frågan. Bra. Låt det bara inte gå tio år till. Det är dags att ryta ifrån ordentligt nu. Kanske kräva att det skrivs in mankhöjdsbegränsningar i Jaktförordningen, som i våra grannländer.

Nuvarande ordföranden i jakthundskommittén blev härom veckan vald till 1:e vice ordförande i Svenska Kennelklubben. Förvalta det uppdraget väl, för viltets skull! Och den framtida jakten med drivande hund.