Tack vare lägre betestryck från klövvilt ser jag en väldigt positiv utveckling, där både tallplantor och RASE (rönn, asp, sälg, ek) åter lyckas överleva och växa. 

För 20 år sedan blev inga tallplantor mer än knähöga där jag bor i Västra Götaland. Nu ser jag fina tallplantor även hos grannar som inte viltbehandlar. Det ger mig hopp.

Om det fortsätter så här kan våra framtida skogar bli mycket mer omväxlande och intressanta att röra sig i än dagens täta mörka granskogar, både för människor och djur. 

Med större andel tall och RASE kommer skogarna att bli ljusare, och det blir möjligt för blåbärsris, ljung och till och med hallonris att växa i skogen. Bärris är fantastiskt viktiga foder åt klövviltet. Så om vi kan få upp skogar där bärriset trivs, blir det mer foder åt klövviltet. Med mer foder kommer vi också att kunna få tyngre älgkalvar.

Tar längre tid

Men en del jägare längtar tillbaka till den gamla goda tiden under älgexplosionen på 1980- och 1990-talen. Då när jaktlaget kunde skjuta hela årets tilldelning under älgjaktens första förmiddag. Nu är det glesare mellan älgarna. Älgjakten tar längre tid, är svårare och kräver mer jobb.

Matematiken bakom den så kallade rödlistan innebär också att älgen lär komma med i listan, eftersom antalet älgar (helt enligt plan) har minskat ett visst antal procent, och det är regeln för rödlistan. 

Detta trots att Sverige fortfarande har jordklotets tätaste älgstam. Det säger förstås mer om rödlistans absurda konstruktion än om älgstammen. Men talet om rödlistning får många att tro att älgen faktiskt är utrotningshotad.

Starkt grupptryck

Samtidigt är det kanske färre som vill lägga en hel semestervecka eller många lediga helger på att jaga älg. Så de senaste åren har det talats mycket om att jägarna helt enkelt skulle avstå från att jaga och skjuta sina tilldelade älgar, för att få älgstammen att växa sig större igen. Med en älg i varje dunge skulle det bli enklare att jaga. 

En del jägare viker sig under ett starkt grupptryck från dominanta krafter i sina älgskötselområden, som bestämmer att det inte ska jagas nu.

Systemet kortsluts

På många håll har just den saken hänt. Statistiken visar att de tilldelade älgarna inte skjuts. På vissa håll skjuts 50 procent av tilldelningen, på andra håll jagar man inte alls. 

När jägarsidan gör så, kortsluter man ensidigt systemet med gemensamma överenskommelser mellan jägare och markägare, och saboterar det medvetet.

Det finns områden där fler älgar dör i trafikolyckor än av jakt. Och mycket riktigt visar Naturvårdsverkets senaste statistik att älgstammen har börjat öka igen.

Konkurrens om fodret

Men vi kan inte få tillbaka 1980-talets älgstam. Fodret i skogen räcker inte till det. 

Dagens uppvuxna skogar här i södra Sverige formades under älgexplosionen, och innehåller ofta enbart gran. Där finns ingenting på marken att äta. Och samtidigt som älgarna har blivit färre så har övrigt klövvilt ökat. 

Vi har mycket mer hjort och rådjur i dag. Hjort och rådjur är bättre än älgen på att äta ”vad som helst”. När det finns gott om hjort och rådjur så vinner de konkurrensen om fodret.

Forskning visar att det bara är älg som äter tall, men att älgen äter mer tall när övrigt klövvilt har ätit upp bärriset. 

Magra kalvar

Resultatet ser vi i älgkalvvikterna, som har sjunkit för varje år, trots att älgstammen har minskat. Statistiken över kalvvikterna är hjärtskärande – den visar att kor och kalvar halvsvälter. 

Alla vet att tamdjur behöver riktigt bra och rikligt foder, om de ska växa bra. Om jag håller mina tackor och lamm på ett magert bete så kommer lammen att växa eländigt, och bli små och magra. Naturligtvis gäller samma sak för älgkon och hennes kalvar.

Många fördelar

Dagens ungskogar innehåller bara en liten andel tall i Västra Götaland. Det kommer att sätta spår många år framåt. 

Men de senaste åren har utvecklingen vänt. Försäljningen av tallplantor har ökat. Nu är det extremt viktigt att de skogsägare som har vågat föryngra med tall inte får sina planteringar ödelagda. 

Fler skogsägare kan bli inspirerade att föryngra med tall om de ser att det fungerar och går bra hos grannarna. 

Det finns många fördelar även för skogsägaren att få upp skogar där tall ingår. Tall tål storm och torka bättre än gran, så med större andel tall blir skogarna robustare i ett förändrat klimat. 

Men om skogsägaren tror att tallplantorna kommer att bli uppätna och förstörda så lär han eller hon välja det säkra kortet, gran.

Viktiga jägare

Av alla de här anledningarna vill jag säga till er jägare: Ni är superviktiga! Unna er några lugna lediga dagar med älgjakt och kaffe i ryggsäcken, se till att skjuta den överenskomna tilldelningen, använd avlysningsjakt ifall det finns olika många älgar på olika platser. 

Med en måttlig älgstam finns det chans att få upp fina skogar som inte bara innehåller gran utan även tall. Håll efter nivåerna av övrigt klövvilt också. 

Framtidens skogar

Tidsperspektiven är långa i skogen. Det tar flera årtionden att få upp ny skog. Om 15–20 år, ifall dagens tallplantor har fått chans att växa upp, kommer där att finnas bärris och ljung som blir fint foder åt älg och annat klövvilt. Och med en måttlig stam av både älg och annat klövvilt kommer fodret att räcka bättre, så kalvarna kan växa sig stora och fina.

De skogar som anläggs nu är de skogar som framtida generationer kommer att kunna jaga i. Så vad vi gör i dag är viktigt för lång tid framåt.

Karin Lindhagen
Västergötland