Sedan EU:s habitatdirektiv antogs för 30 år sedan har vargstammen vuxit avsevärt och vargar förekommer på fler platser. Den här utvecklingen i Sverige känner många till, inte minst de som påverkas av den.

Problembilden är samtidigt liknande i många andra EU-länder. I Tyskland ökade antalet vargar exponentiellt mellan 2000 och 2015, med en årlig ökning på cirka 36 procent.

Biologer menar att den största orsaken till ökningen var ändringar i lagstiftningen som förbättrade vargens skyddsstatus, i och med den så kallade Bernkonventionen samt EU:s habitatdirektiv.

12.000 rovdjursattacker

En liknande ökning av antalet vargar har även setts i Frankrike och många andra EU-länder. I takt med att antalet vargar ökar, ökar deras skada på tamdjur.

I Frankrike uppskattar regeringen att 10.000–12.000 boskapsdjur årligen dödas av vargar. I Finland uppgick antalet boskapsdjur som dödats till 968.

Även i Sverige drabbas lantbrukare av att få sina djur rivna. Attacker mot jakthundar är också förekommande, ofta innebär mötet med en varg en dödlig utgång.

Under 2020 dödades eller skadades 42 hundar av rovdjur i Sverige. Alla hundägare kan föreställa sig sorgen och obehaget att förlora sin hund på detta sätt.

Rädda människor

Vargstammens tillväxt har varit snabb, då vargen är mycket anpassningsbar och kan leva i nästan alla slags livsmiljöer, som odlingsmarker eller i tätbefolkade landskap. De kan också färdas långa avstånd.

Även bestånden av lodjur och björn har vuxit. I Rumänien, där björnstammen är den största i Europa, beräknas det finnas upp till 6.000 björnar.

Antalet björnattacker tredubblades i Rumänien mellan 2017 och 2019, med mer än 100 skadade personer. Det finns rapporter om byar där människor är rädda för att gå ut.

Landsbygden påverkas

Det växande rovdjursbeståndet har störst påverkan på landsbygdssamhällen i Europa. Turismen drabbas när vandrare styrs av rädsla. Barn måste färdas i bil till skola och fritidsaktiviteter, som de i annat fall kunnat cykla eller promenera till i trygghet.

Framför allt hotas det traditionella sättet att odla. Får och getter som betar på bergssluttningar, kor på gröna betesmarker och renar i skogs- och fjällmarker är avgörande för att bevara exempelvis alpina och subalpina gräsmarker. Detta hotas nu av en växande vargstam inom EU.

Elstängsel och vakthundar är till hjälp, men det är otillräckligt då de smarta rovdjuren anpassar sig och lär sig. Det är också kostsamma insatser för många lantbrukare.

Omvärdera skyddsstatus

Stor påverkan har också den skyddsnivå som rovdjuren ges av EU-lagstiftningen.

Habitatdirektivet ska inte vara ett enkelriktat direktiv som bara leder till ett strängare skydd, utan en lagstiftning som baseras på vetenskaplig utvärdering av vad som är och inte är ett hållbart bestånd.

När beståndet ökar, behöver skyddsstatusen omvärderas. Detta skulle också underlätta svensk jaktförvaltning.

Leverans krävs

EPP-gruppen i Europaparlamentet, som Moderaterna och Kristdemokraterna ingår i, har drivit på för att lyfta frågan och behovet att ta itu med den allvarliga situationen.

Nu i november fick vi äntligen gehör. Europaparlamentet fattade beslut om att EU-​kommissionen regelbundet bör utvärdera arternas bevarandestatus och revidera den så snart önskade nivåer uppnås.

Nu behöver kommissionen leverera på det. EU måste stå upp för alla dem som drabbas av rovdjuren.

Herbert Dorfmann

Europaparlamentariker och talesperson för jordbruks- och landsbygdsfrågor för EPP-gruppen i Europaparlamentet

Sara Skyttedal (KD)

Europaparlamentariker

Tomas Tobé (M)

Europaparlamentariker