Jag läste artikeln Åklagare kräver Hedin på företagsbot i senaste numret av Svensk Jakt och blev minst sagt förundrad över hur det fungerar i det här landet.

Jag kommer nedan att lyfta ett problem som flera stöter på under jaktsäsong och som jägare bör uppmärksammas på. Skogen och naturen är till för oss alla.

Gränsen om nivån för vargens gynnsamma bevarandestatus (GYBS) är en ständigt het potatis. Om vi inte bara har ett golv för vargstammens storlek utan också ett tak skulle förvaltningen blir mer förutsägbar och antalet vargar hållas på en rimlig nivå.

Efter att ha tagit del av olika händelser runt om i Jaktsverige där jägare gör allvarliga fel måste man konstatera att det är skillnad på misstag och misstag.

Jag håller med om att monokulturer stör hela ekosystemet, men det är inte bara på fälten det ser ut på det sättet, utan också i skogen.

Då det gäller jakt, viltvård och biologisk mångfald dirigeras utvecklingen av politiska beslut, av tjänstemäns beslut samt av kommersiella marknadskrafter, som den enskilde markägaren saknar möjlighet att påverka.

Monokulturer tar bort allt liv, både på land och i vatten. Roten till detta är det ensidiga jordbruket med enorma fält med samma grödor, oavsett vilka grödor det gäller.

Länsstyrelserna i landet fattar nu en efter en beslut om nya arealer för älgjaktens områden. Vad som framför allt ändras är att man räknar bort små sjöar och vattendrag. Varför då? Behöver inte älgar vatten?

Det är intressant att påstås vara mindre vetande för att man har synpunkter om dessa ständiga överklaganden av skyddsjakter på varg. Dessutom försöker man i replikerna blanda bort korten genom att börja prata om älg.

Debattartikeln Vargvärnarna kan själva stå för vad det kostar har retat upp känslorna hos flera läsare som mejlat debattredaktionen på Svensk Jakt. Eftersom det rör sig om korta repliker publicerar vi några av dem tillsammans nedan.

Om Socialdemokraterna vill behålla kvarvarande förtroende och kanske ta igen det de tappat, måste de göra sig av med fundamentalisterna i Miljöpartiet.

Är det inte på sin plats att medlemmarna i Nordulv och övriga så kallade vargvänner tar på sig kostnaderna för överklaganden av skyddsjakten på rovdjur som förstör möjligheten att ha tamdjur på ett normalt sätt? Vargvärnarna kan även betala för rovdjursdödade tamdjur.

Som svar på debattinlägget att Svensk Jakt är en högertidning, säger jag att Svensk Jakt inte är någon högertidning. Däremot är det påfallande tydligt att borgerliga partier visar större intresse för jakt och skytte än de på vänsterkanten.

Det var dåvarande jordbruksminister Margareta Winberg som förbjöd sommarjakten på sträckande morkullhanar. Inte EU.

Hur kommer det sig att Svensk Jakt alltid lämnar utrymme för representanter för SD, KD och M i artiklar? Jag som har en annan uppfattning får aldrig mina åsikter publicerade.

Det är glädjande att Naturvårdsverkets förslag till nya jakttider även kommit att innefatta jakt på knubbsäl, skriver två riksdagsledamöter för Sverigedemokraterna i en debattartikel där de resonerar om en lång rad av förslagen till jakttider.

Om jägarna går i strejk ett år eller två blir det en annan ton i debatten. För jägarna behövs, inte minst i dessa tider av urbanisering.

Jag har i min direkta närhet sett hur unga människor med drömmar om ett yrkesliv inom jakt blir utnyttjade och illa behandlade av arbetsgivare. Det är tragiskt när unga människors drömmar krossas på grund av girighet.

När sätter Naturvårdsverket ner foten och ser till att björn- och vargstammen och för den delen sälarna kommer ner till nivåer som är hållbara för övrigt djurliv och fiskar?