För många jägare, särskilt de som jagar med hund, handlar en jaktdag om flera timmars fysisk aktivitet. Man går långa sträckor i kuperad terräng, över hyggen, genom skog och sankmarker.

Det är inte ovanligt att en jaktdag innebär 15 000–25 000 steg eller mer – betydligt mer än vad många andra godkända friskvårdsaktiviteter ger.

Ökad livskvalitet

Samtidigt ger jakt dokumenterade positiva effekter på den psykiska hälsan. Tid i naturen minskar stress, förbättrar återhämtningen och stärker det mentala välbefinnandet.

Den sociala gemenskapen kring jakten bidrar dessutom till ökad livskvalitet och minskad ensamhet, precis som många andra aktiviteter som redan omfattas av friskvårdsbidraget.

Fiske kan i dag omfattas av friskvårdsbidraget, trots att den fysiska aktiviteten ofta är betydligt lägre än vid exempelvis älg-, dovhjorts- eller vildsvinsjakt med hund. Om fiske kan motiveras utifrån naturupplevelse och rekreation borde jakt kunna bedömas på samma grunder – med den stora skillnaden att jakt dessutom i många fall innebär betydligt mer motion.

Viktiga nyttor

Jakt bidrar också till viktiga samhällsnyttor. Svenska jägare lägger varje år ned ett stort ideellt arbete på viltförvaltning, eftersök av trafikskadat vilt och att hålla viltstammar i balans. Det minskar skador på skog och grödor samt bidrar till ökad trafiksäkerhet.

Friskare människor som samtidigt utför samhällsnyttiga insatser borde uppmuntras – inte missgynnas.

Modernisera regelverket

Friskvårdsbidraget bör utgå från aktivitetens hälsoeffekter, inte från gamla föreställningar om vilka fritidsintressen som anses “passa”.

Den som tillbringar timmar till fots i skogen, året runt och i alla väder, får motion, frisk luft och mental återhämtning på samma sätt som den som vandrar, orienterar eller fiskar.

Det är dags att modernisera regelverket och låta jakt omfattas av friskvårdsbidraget. Det vore ett rättvist beslut som bättre speglar syftet med bidraget – att främja ett aktivt och hälsosamt liv.

Karl-Magnus Holmbäck