Någon större skillnad på jakt och sportfiske är det inte. Varför är då det ena godkänt som friskvårdsaktivitet och inte det andra, funderar debattören. Foto: Lars-Henrik Andersson
Praxis på vad som är en godkänd friskvårdsaktivitet har vidgats på senare tid och kan även omfatta aktiviteter som mer liknar hobby eller fritidsaktiviteter så länge de innehåller inslag av motion. Exempel på sådant kan vara segling, dykning, agility, sportskytte och sportfiske.
Däremot verkar inte jakt omfattas, trots att den ofta innebär minst lika mycket fysisk aktivitet som till exempel sportfiske.
Den som jagar tillbringar många timmar till fots i skog och mark, ofta i kuperad terräng och under förhållanden som ställer höga krav på både kondition och uthållighet. För många jägare är den fysiska ansträngningen en självklar del av jakten.
Frågan har diskuterats de senaste åren och ett tag såg det ut som att till exempel dagkort och årskort för jakt kunde vara en godkänd aktivitet, men på senare tid upplever jag att praxis börjar svänga åt fel håll. Det vill säga att Skatteverket bedömer att jakt inte uppfyller kraven för att omfattas av friskvårdsbidraget.
Samtidigt verkar sportfiske och fiskekort vara en godkänd aktivitet, trots att även det i första hand handlar om ett fritidsintresse där graden av fysisk aktivitet kan variera kraftigt.
Det väcker en berättigad fråga: Vad är egentligen den principiella skillnaden?
Både ett fiskekort och ett jaktkort ger tillgång till ett område där en aktivitet kan utövas. Båda aktiviteterna bedrivs i naturen, bidrar till rekreation och innebär i många fall betydande fysisk rörelse. Om syftet med friskvårdsbidraget är att främja ett aktivt liv borde den faktiska hälsoeffekten väga tyngre än etiketten på aktiviteten.
Det handlar inte om att alla fritidsintressen automatiskt ska bli bidragsberättigade. Men regelverket måste vara konsekvent. När två aktiviteter har liknande förutsättningar bör de också bedömas utifrån samma principer.
Det är därför hög tid att se över kriterierna för friskvårdsbidraget.
Ett regelverk som bygger på tydliga, konsekventa och sakliga principer gynnar både arbetsgivare, anställda och myndigheter. I dag är det svårt att hävda att gränsdragningen mellan sportfiske och jakt lever upp till de kraven.
Kristoffer
Härnösands jaktvårdskrets
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson
