Som jägare ser man fram mot älgjakten varje år. Älgjakten är en tradition som jag hade hoppats skulle få fortsätta i flera generationer, men det verkar som om skogsbolagen vill sätta stopp för det.

Älgstammen har minskat dramatiskt och orsaken till det är skogsbolagens ohämmade jakt på vinst. Bolagen driver på för att fortsatt minska älgstammen med ursäkten att älgarna orsakar omfattande betesskador.

Skogarna finns

Under slutet på 1970- och in på 1980-talet hade vi en älgstam som var enormt stor, men det hördes inget om stora skogsskador då.

De skogarna bör vara runt 50 år i dag, men de kanske inte finns med tanke på den stora älgstammen som fanns då?

Jo, självklart gör de det. Dessa skogar producerar timmer och massaved trots den stora älgtätheten som fanns när träden var i beteshöjd.

Såg värdet

Det fanns ett bolag som en gång skilde sig från mängden och det var Sveaskog.

Det statliga skogsbolaget såg ett värde i viltet och hade väldigt bra förslag gällande viltfoderproducerade åtgärder på sina marker.

Vid ett ledningsbyte försvann en av de drivande för genomförande av ett viltvänligt skogsbruk. Därefter har andra krafter tagit över och man har anammat de andra bolagens syn på älgen som ett stort skadedjur.

Utrotning bedrivs

Jag jagar i Jämtland där SCA är stora markägare och jag vill påstå att det är ren utrotning som bedrivs där.

I det område där jag jagar är tilldelningen större än vad älgstammen är.

Hur kan man utan inventeringar dela ut fiktiva älgar?

Jag har nästan inte sett några skador på tall under de år jag jagat där. Inte heller är asp, sälg och vide speciellt betat.

Är det någon form av tävling mellan SCA, Holmen och Sveaskog om vilken som har hårdast älgpolitik?

Omöjliga att ersätta

Vi jägare måste – även om det känns tufft – säga upp våra arrenden. Det hjälper givetvis inte om tre–fyra lag agerar, utan det måste till en stor solidarisk insats från jaktlagen.

För bolagen är det enkelt att ersätta några jaktlag, men om hundratals lag säger upp sig blir de omöjliga att ersätta.

Jag är medveten om att det för många älgjägare och framför allt för de som har hundar är tufft att avstå från jakt ett år, men det är det som tyvärr krävs för en förändring.

Slumpen styr

Nu till de stora skogsskadorna som Äbin visar, år efter år. Jag har svårt att tro på resultaten.

Man inventerar ungskog i höjden 1–4 meter via slumpvis utlagda provytor. Det man inventerar är kommersiellt värdefulla trädslag som tall, gran, björk, contorta och lärk.

Våra skogar består huvudsakligen av de tre förstnämnda trädslagen och av erfarenhet vet jag att älgen inte är så förtjust i contorta.

Stora tal

Om ett bestånd består av 80 procent gran, 10 procent björk och 10 procent tall och Äbin visar att varannan tall är betad, blir resultatet 50 procent skogsskador på tallen.

I statistiken blir det enorma skador, men har det någon betydelse för det framtida beståndet? Nej, givetvis inte.

Där vandringsälgar samlas kan det uppstå mycket stora betesskador, men i sådana fall måste man hitta en annan lösning som kompenserar markägarna ekonomiskt för skadorna.

En förutsättning

Vi måste nog förändra det älgförvaltingssystem som gäller i dag, där markägaren har sista ordet. Underlag för förvaltning måste bygga på fakta och inte på partiska synpunkter.

Älgens fortlevnad berör många och är en av förutsättningarna för en levande landsbygd och en ödesfråga för älgjägarnas framtid.

Därför uppmanar jag er jägare: Bli inte slavar under bolagen utan förena er och stå upp för älgen och er framtid som älgjägare!

Nimrod