Ett upprop mot förslagen i renmarksutredningen har under helgen fått stor spridning i sociala medier. Bakom uppropet står Birgitta Isaksson och Emma Kiviniemi i Kiruna.

Socialdemokraterna säger ja till delförslagen i renmarksutredningen. Ett av förslagen är att renskötseln bara ska kunna tåla ringa olägenhet för att småviltsjakt ska kunna stoppas. I dag krävs avsevärd olägenhet för att stoppa sådan jakt. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej och kommer att lämna in en reservation.

Sametingets styrelse förslår nu fler typer av medlemskap i en sameby. Det skulle kunna öppna för samer utanför renskötseln att få tillgång till jakt och fiske i fjällen.

Socialdemokraterna säger nej till att samebyar ska få upplåta älgjakt på statens mark ovan lappmarksgränsen. Men i Renmarkskommitténs delbetänkande står det att en jakträtt grundad på urminnes hävd omfattar allt vilt. Kan en sameby visa att den genom urminnes hävd har bättre rätt än staten att upplåta marken kan alltså även älgjakten omfattas.

Eric M Runesson säger att Renmarkskommittén inte tar ställning till älgjakten i delbetänkandet eller föreslår någon lagändring i nuläget. Däremot kan det bli aktuellt i huvudbetänkandet som ska vara klart om två år.

Samebyar kan få ensamrätt att upplåta älgjakten på statens mark ovan lappmarksgränsen. Det framkommer i ett dokument som Renmarkskommitténs sekretariat författat. Älghundsklubbens ordförande Matts-Olof Mattsson rasar och tycker att kommitténs ordförande borde avgå.

Först avvisade Renmarkskommitténs ordförande planerna på en lokal förvaltningsmodell. Nu är han helt plötsligt öppen för att diskutera en sådan lösning.

Flera ledamöter i Renmarkskommitténs expertgrupp har kritiska synpunkter på Eric M Runessons tillfälliga lagförslag. Ett lagförslag som är tänkt att börja gälla från 1 juli 2024 fram till dess slutbetänkandet ska vara klart i maj 2025. Frågan är nu vad som händer därefter.

Renmarkskommitténs ordförande Eric M Runesson lägger fram en form av kompromissförslag i fjälljaktsfrågan. Men det är ett förslag med flera frågetecken.
Förslaget bygger på att samebyar får ensamrätt att upplåta småviltsjakten på statens mark ovanför odlingsgränsen. Samebyarna får dock inte utestänga någon annan från småviltsjakt. Men kritiker varnar för att vaga formuleringar i lagtexten ändå kan leda till att jägare utestängs från jakt.

Samebyarna och inte staten kan få ensamrätt upplåta småviltjakten i fjällen. Frågan behandlas av Renmarkskommittén. Jägareförbundet Värmland vill nu uppmärksamma jägare, politiker och markägare i södra Sverige på att utgången kan få stor principiell betydelse.

Jägareförbundet Norrbotten anser att politikerna nu måste agera i fjälljaktsfrågan. I samband med helgens årsstämma gjordes ett uttalande där Jägareförbundet varnar för att renmarksutredningens slutsatser kan skapa segregation och osämja bland människor som levt sida vid sida i generationer.

Tre sälar som tagit sig upp på land, bland annat på E4 och i centrala Luleå, orsakade uttryckning av både tjänstemän vid länsstyrelsen och kommunjägare.
Länsstyrelsens personal lyckades dock inte fånga in den säl som tagit sig in bland villor i Luleå.

Parlamentarikerna i Renmarkskommittén har fjälljaktens öde i sina händer. Det är de som ska tycka till om Eric M Runessons förslag.
Nu ska expertgruppen i kommittén granska förslaget innan politikerna sätter ner foten i frågan.

Håkan Jonsson, ordförande för Jakt- och fiskesamerna, menar att alla samer, inte bara samebyarna, ska omfattas av urminnes hävd.

Riksorganisationen Svenska Tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksolaiset, STR-T, och föreningen Svenska Kväner – Lantalaiset, SK-LT, tar nu efter två års strid plats i Renmarkskommittén. Verksamhetsledare Eva Kvist ser det som ett stort erkännande och riktar samtidigt kritik mot den historiebeskrivning som görs i både Girjasdomen och kommitténs promemorior.

Politikerna i Renmarkskommittén är inte eniga om hur Eric M Runessons förslag ska tacklas. Kristdemokraterna och Moderaterna är dock ytterst tveksamma till förslaget.

Tobias Indén, docent i rättsvetenskap vid Umeå universitet, har ifrågasatt Girjasdomens prejudikatvärde. Han menar att om bara den demokratiskt stiftade rennäringslagen följs så är det glasklart att det är staten som ska upplåta jakten.

Ny forskning och arkeologiska fynd visar att historien om norra Sverige delvis kan ses i ett annat ljus.

Begreppet urminnes hävd hamnade i centrum i Girjasmålet. Men det är ett komplicerat begrepp som inte är entydigt. Det framgår av en bok utgiven av Riksantikvarieämbetet.