Nytt lagförslag innebär att åtelkameror befrias från tillståndsplikt. Foto: Jan Henricson

Nytt lagförslag som tillåter åtelkameror

Jägareförbundet välkomnar en ny kamerabevakningslag med slopat tillståndskrav för åtelkameror. Lagen kan träda i kraft redan i maj 2018.

– Vi är nöjda, och vi menar i vårt remissvar att personliga jägar-ID kan användas för att identifiera vem som satt upp viltkameran. Det skyddar i så fall den enskilde jägaren från hot och trakasserier, säger Ola Wälimaa, förbundsjurist vid Svenska Jägareförbundet.

Enklare regler och slopad tillståndsplikt för åtelkameror har varit Jägareförbundets mål under lång tid. Nu har EU:s nya dataskyddsförordning visat sig bana vägen för just den utvecklingen.

Regeringens egen utredare Susanne Kaevergaard presenterade under sommaren betänkandet ”en ny kamerabevakningslag” som nu är ute på remiss. Där förslås till stora delar de förändringar som Jägareförbundet kämpat för.

Ola Wälimaa

 

Vill skydda jägarna

Jägareförbundets remissvar pekar också på behovet av att i det nya regelverket skyddar den enskilde brukaren från problem.

Enligt utredningen ska åtelkameror inte omfattas av tillståndsplikt, men området som övervakas ska tydligt skyltas med upplysning om vem som satt upp och äger kameran.

– Där menar vi att jägarnas personliga jägar-ID kan användas, och då finns alla personuppgifter i Naturvårdsverkets jaktkortsregister, i de fall tillsynsmyndigheten vill kontrollera vem som satt upp kameran, säger Ola Wälimaa.

 

Enkla regler med fortsatt ansvar

Kameraövervakning på enskild mark, i skogsområden som inte vanligtvis nyttjas av människor, blir med den nya lagen både enklare och tydligare. Ägaren till kameran har fortsatt ett stort ansvar för att informera allmänheten om att det finns en kamera, och bilder som kameran tar kan inte brukas på ett sätt som kränker den fotograferade utan måste följa reglerna i dataskyddsförordningen.

Med Jägareförbundets förslag till identifikation finns också ett skydd för den som satt upp en åtelkamera.

– Hot och trakasserier mot jägare blir vanligare och det måste lagstiftaren beakta, säger Ola Wälimaa, som är mycket nöjd över utvecklingen.

– Den här gången har EU hjälpt oss att lösa ett problem som vi kämpat med länge. Det är bra, riktigt bra, säger Ola Wälimaa.

 

Undantag för privatpersoner

Undantaget för tillstånd gäller bland annat privatpersoner. För myndigheter gäller dock fortsatt krav på tillstånd och tidsbegränsning när viltkameror sätts upp i naturen.

Åtgärderna kommer att regleras i kamerabevakningslagen där all kameraövervakning och då även bevakning av byggnader och offentliga miljöer ingår.

EU:s nya Dataskyddsförordning

– 25 maj 2018 träder EU:s nya Dataskyddsförordning i kraft. Den reglerar all behandling av personuppgifter. Att fotografera en person är behandling av personuppgifter.

– För att behandla någons personuppgifter krävs en laglig grund enligt Dataskyddsförordningen. En av dessa grunder kallas för intresseavvägning. Då vägs intresset av att behandla någons personuppgifter mot det eventuella intrång behandlingen innebär för den personliga integriteten.

– Att placera en viltkamera djupt inne i en skog eller på en plats där allmänheten sällan befinner bör vara tillåtet.

– Däremot kan en viltkamera placerad nära ett tätbebyggt område eller som riktas mot en väg bedömas annorlunda.

– Om en person skulle fotograferas av en viltkamera får bilderna inte spridas eller behandlas på ett sätt som kan kränka de fotograferades integritet.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev