Vintern 2016 kom den första domen i Girjasmålet. Gällivare tingsrätt gjorde bedömningen att samerna under de senaste tusen åren har uppehållit sig i det aktuella området och att de därmed har använt sig av områdets resurser till att bedriva jakt och fiske för sitt uppehälle.

– Samerna har brukat den här marken sedan 500-talet efter Kristus och har under hela tiden jagat och fiskat i området, sa lagman Niklas Lind i samband med domslutet.

Staten kan inte anses ha blivit ägare till området förrän så sent som 1887. De rättsliga följderna av samernas mycket långvariga bruk av området ska bedömas enligt reglerna om urminnes hävd, menade tingsrätten i domen.

Onyanserat

I samband med domslutet intervjuade Svensk Jakt Girjas samebys dåvarande ordförande Matti Blind Berg, numera ordförande för Svenska samernas riksförbund, SSR. Han sade då att samebyns inställning hela tiden har varit att den lokala jägarkåren i Malmfälten inte ska drabbas av någon försämring. Matti Blind Berg  menade att domen var en unik möjlighet att visa på att en lokal förvaltning kan bli bättre än en central förvaltning.

– Det är tråkigt att det blivit onyanserade diskussioner, säger Matti Blind Berg.

Kan du utveckla det?

– Det är många felaktigheter som figurerar i media och feldragna slutsatser, bland annat att vi vill stänga ute folk från fjällvärlden. Sådana påståenden är inte förankrade i verkligheten.

En del kritiker tar Girjas som exempel – att om fler samebyar får råda över jaktupplåtelserna kommer jakten begränsas?

– Jakten är senarelagd i områden där renen uppehåller sig inför sarvslakten. I områden nedanför järnvägen samt i ett område västerut, nära norska gränsen, är det jakt från och med 1 september. Det är ett relativt begränsat område inom samebyn där vi senarelagt ripjakten, visserligen är det bra ripmarker men vi vill värna vår näring, säger Matti Blind Berg.

Matti Blind Berg.

Han fortsätter:

– När domen föll i Högsta domstolen hade vi bra och långtgående diskussioner med jägarorganisationer och fågelhundsklubben i Kiruna och Gällivare. En tanke vi hade då var att de skulle sköta försäljningen av jakt- och fiskekort inom Girjas – föreningarna skulle få fler medlemmar och därigenom stärka sin ekonomi. De skulle även ha hand om jakt- och fiskebevakning – de hade utbildad personal för det. De hade även erfarenhet av ripstammens utveckling. Vi tyckte det var en vinn-vinn-situation. Men jag blev sedan uppringd av en företrädare för Kiruna jakt och fiske som meddelade att de fått direktiv uppifrån, centralt från Jägareförbundet, att domen skulle motarbetas på alla sätt. Tyvärr stannade därför det arbete vi hade på gång, säger Matti Berg.

– Därför valde samebyn att göra så här. Vi såg ingen anledning då att vara mer liberala eftersom vi stötte på sådant kompakt motstånd från jägarorganisationerna centralt. Man var inte intresserad av att föra en dialog.

Vad tror du om utgången i de övriga processerna där samebyar stämt staten?

– Jag förutsätter att rättssystemet och rättsstaten fungerar. Högsta domstolens domslut brukar vara vägledande för liknande mål. Var och en får tycka vad de vill, men det blir lite av ett löjets skimmer över vissa juristers framfart där det påstås att domen är politisk eller att justitieråd gjort fel bedömningar. Högsta domstolen har kompetens att ta rätt beslut, säger Matti Blind Berg.

Utredningar i papperskorgen

Han är inte särskilt förvånad över att den av dåvarande S-regeringen tillsatta Renmarkskommitten lades ner i slutet av förra året.

– Det är väl gängse praxis när det gäller utredningar om samisk rätt, att de har en tendens att hamna i papperskorgen eller bokhyllan, säger Matti Blind Berg, som i samband med nedläggningen av utredningen menade att det finns en stor ovilja från politiker att acceptera den rättsutveckling som har skett i fråga om samiska rättigheter.

Han sa också att eftersom regeringen lägger ner utredningen pekar det mot att det inte finns någon politisk vilja att respektera de samiska rättigheterna.

Önskar ni en större politisk styrning i frågan?

– Vi har under många år försökt hitta politiska lösningar. Men den politiska viljan finns inte – därför tvingas frågan in i domstolsprocesser. Det är sorgligt men det är där vi är, säger Matti Blind Berg.