I fjälljaktsfrågan pågår just nu, förutom en strid mellan juridiken och politiken, även en kamp om den historiska bakgrunden till vilka som befolkat statens mark ovan Lappmarksgränsen.

Dessutom: Parallellt med Renmarkskommitténs arbete är en process igång där Talma sameby stämt staten på samma sätt som Girjas sameby gjorde.

Talma sameby vill ha ensamrätten till jakten och fisket. Inte bara småviltsjakten utan även älgjakten. Hittills har processen bestått i att Talma lagt fram sina argument och sin historiebeskrivning.

Flera grupper

Staten via Justitiekanslern, JK, har beställt en historievetenskaplig rapport rörande markanvändningen i Talma samebys område. Det är fyra historieforskare vid Luleå tekniska universitet, LTU, som har tagit fram rapporten och av den framgår att andra befolkningsgrupper i betydande grad verkat i samma område som Talma sameby. Därför, menar staten, kan inte Talma sameby ha upparbetat en ensamrätt genom så kallad urminnes hävd.

Ensam rätt

Eric M Runesson. Foto: Högsta Domstolen

Eric M Runesson har däremot, i ett pm som ingår i Renmarkskommitténs arbete med beteckningen PM 18, gjort klart att ”… de enskilda samer som före mitten av 1700-talet levt i de områden i Lappland som nu står under statens omedelbara disposition ostört har upparbetat en ensamrätt till småviltsjakt och fiske, i vilken även ligger en rätt att göra upplåtelser. Dessa enskilda samers upparbetade rättigheter kan nu åberopas av samebyarna i Lappland enligt vad som följer av Girjasdomen.”

Forskarna vid LTU visar dock att förhållandena i området där Talma sameby är beläget varit annorlunda – undersökningen visar på en ”…diversifierad markanvändning och etnisk-folklig bosättning i Området. I synnerhet sedan 1500-talet, men även för äldre tid.”

Politiskt intresse

Inom Renmarkskommittén har det bland parlamentarikerna funnits ett önskemål om att bjuda in dessa LTU-forskare för att berätta mer om sin källforskning och hur de tagit fram fakta till rapporten samt tankar om forskningsläget i Norrlands inland. Men Renmarkskommitténs ordförande Eric M Runesson vill sätta stopp för att bjuda in forskarna och hänvisar till den pågående Talmaprocessen.

Inte föregripa

Isak From (S).

Svensk Jakt har kommit över ett mejl som Eric M Runesson skickat till parlamentarikerna i kommittén: 

”Vi har mottagit önskemål om att Dag Avango och hans forskarkollegor på LTU ska ges tillfälle till en presentation angående historisk markanvändning i Talma samebys område. Som jag förstår det är deras forskningsrapport åberopad som sakkunnigbevisning i en pågående rättegång (Talmamålet). Att föregripa domstolens bevisupptagning genom en presentation (som lätt kan framstå som ett förhör och motförhör när frågor ställs) vore enligt min uppfattning helt olämpligt. Jag avråder kommittén från att fatta beslut om en sådan inbjudan. Rapporten är allmän handling och finns att läsa.”

Runessons mejl fick Isak From (S), riksdagsledamot och en av parlamentarikerna i Renmarkskommittén, att reagera. Han svarade i mejl till Runesson:

”LTU:s publicerade rapporter är ju också offentliga och kan läsas, huruvida det därför skulle vara olämpligt att gemensamt höra om LTU:s historiska forskning har jag därför svårt se.”

Ifrågasätter agerandet

Isak From påminner också Runesson om att i flera pågående rättsprocesser mellan samebyar och exploatörer används Renmarkskommitténs arbete som underlag.

Även förre hovrättspresident Anders Iacobaeus, numera ledamot i Svenska Jägareförbundets fjällråd, ifrågasätter Eric M Runessons argument för att stoppa forskarna från att träffa och informera Renmarkskommittén:

– Det finns inga rättsliga hinder för att låta forskarna komma till Renmarkskommittén. Som jag ser det är Renmarkskommitténs uppgift att ta fram faktaunderlag och lösningar baserade på faktaunderlag. Att då vägra ta emot faktaupplysningar känns fel. Här handlar det om att forskarna, så vitt jag förstått, ska berätta om vilka metoder de använt i sin forskning och hur de har gått till väga, säger Anders Iacobaeus.

Utanför kommittén

Kjell-Arne Ottosson (KD).

Kjell-Arne Ottosson (KD), riksdagsledamot och parlamentariker i Renmarkskommittén, är sparsam i sina kommentarer i frågan.

– Det jag kan säga är att kommer det ny kunskap under utredningens gång ska vi inhämta den kunskapen. Juridiken i det hela kan jag inte. Jag är politiker. Bestäms det att de här forskarna inte får komma får vi väl ta ett möte med dem utanför kommittén, säger Kjell-Arne Ottosson.

Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, säger att han hört att det funnits önskemål om att LTU-forskarna ska berätta om sin rapport för Renmarkskommittén.

– Jag tror bakgrunden handlar om att markanvändningshistorien i området som omfattas av Talma sameby ser lite annorlunda ut än området som omfattas av Girjas sameby, som ju Renmarksutredningen tar utgångspunkt i, säger Dag Avango.

Historiska fakta

Dag Avango, professor vid Luleå tekniska universitet.

Han påpekar även att historieforskarna vid LTU inte har några som helst synpunkter rörande juridiken.

– Vi tar inte ställning i rättsfallen eller står på den ena eller andra sidan. Men, när historien ligger till grund för viktiga beslut som påverkar människor i vår samtid, då är det viktigt att det finns ett bra kunskapsunderlag, säger Dag Avango.

Det är LTU-forskaren Judit Malmgren som är huvudförfattare till rapporten ”Historievetenskaplig rapport om området som idag utgörs av Talma samebys bosättnings- och markanvändningshistoria”. Medförfattare är Dag Avango, professor emeritus Lars Elenius och Curt Persson. Justitiekanslern har bifogat rapporten som en bilaga till statens yttrande över Talma samebys slutsatser att den genom urminnes hävd har ensamrätt till jakten och fisket.