Ett hårt och långsiktigt arbete att bekämpa svinpesten

Statens veterinärmedicinska anstalt har inte resurser att provta alla de fallvilt av vildsvin som man får tips om i kölvattnet av utbrottet av afrikansk svinpest. Jägareförbundets konsulenter hjälper därför till med att ta prover, då man har tid och möjlighet. Det handlar om att ta mjälten från färska kadaver, och ben för analys av märgen från förruttnade.

Att jägarna i Fagerstatrakten genomför ett intensivt arbete med att leta döda vildsvin är väl känt. Utbrottet av afrikansk svinpest, ASF, har därutöver inneburit en ökad belastning på Jägareförbundets personal.

Förutom att jaktvårdskonsulenter, med Västmanlands Lars Björk i spetsen, har jobbat heltid med utbrottet sedan det blev känt, har effekterna av ASF spridits till övriga delar av landet där det finns vildsvin.

Många tips om fallvilt

Daniel Ligné.

– SVA får in mängder med rapporter om döda vildsvin som jägare och andra har hittat. Och det är bra, det är viktigt att rapportera fallvilt. Men det innebär problem eftersom SVA inte har någon fältorganisation som kan hantera den praktiska provtagningen, säger riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné.

För att hjälpa SVA har därför konsulenter ryckt ut för att ta prover från fallviltet. Är vildsvinskroppen färsk är det bästa organet att söka virus i mjälten. Är det förruttnat tas ett lårben.

– Genom att analysera benmärgen kan man även om den är från ett gammalt ben ofta se om vildsvinet haft viruset, säger Daniel Ligné.

Långsiktigt arbete

I förra veckan gick Jägareförbundet ut med ett upprop till näraliggande länsföreningar och kretsar. Fagerstajägarna ska nu fokusera på den jaktliga insatsen och behöver hjälp i arbetet med att söka kadaver. Gensvaret blev omedelbart.

Vi kommer antagligen att behöva all hjälp vi kan få. Det som pågår är ett mycket långsiktigt arbete som kräver stora insatser.

Lars Björk

Lars Björk.

– Vi har i helgen haft 20-talet jägare från Sala som deltagit i sökinsatsen. Jägare från Västerås ska också komma och fler är på gång, säger Lars Björk som också fått besked från Jönköping att jägare är beredda att ställa upp om det praktiska kring resor och boende kan ordnas.

– Vi kommer antagligen att behöva all hjälp vi kan få. Det som pågår är ett mycket långsiktigt arbete som kräver stora insatser.

Plan framme

I arbetet har man nu kommit så långt att det finns en plan för hur jakten ska bedrivas, som Jordbruksverket och SVA nu tittar på. I planen har den smittade zonen delats upp i jaktområden, och ordningen för när jakt ska genomföras i områdena beskrivs.

Jägare från intilliggande län och kretsar har nu börjat leta vildsvinskadaver i trakterna av Fagersta. Bilden är från en sökinsats tidigare i höst. Foto: Privat

– Man kan säga att planen besvarar frågorna när, var och hur det ska jagas i zonen. Samtidigt måste vi lära av de erfarenheter vi gör under resans gång. Vi vet hur man gjort i andra länder som bekämpat smittan, men förutsättningarna skiljer sig åt. Till exempel kommer vi att ha 20–30 centimeter snö i området i januari–februari, då vildsvinen besöker åtlar mer frekvent. Hur drar vi nytta av det på bästa sätt, och hur utnyttjar vi spårsnön, frågar Daniel Ligné.

Dispens för fällor

Jägarna som ska utföra uppdraget har fått, och kommer att få, möjlighet att använda sig av okonventionella metoder för att jakten ska bli så effektiv som möjligt.

Det handlar om dispens för fällor som inte är typgodkända, att åtla med för vildsvinen mycket attraktivt foder och att jaga från motorfordon.

– Det måste också till att vi får tillstånd att jaga på annans mark. Det finns jaktlag i området som kommer att klara att sköta jakten på sina marker, men vi vet att det finns jaktmarker där det behövs andra insatser, säger Daniel Ligné.

Fällor och åtlar

Så här långt har en fälla kommit på plats i ett av de delområden där det ska jagas i först. Den har ännu inte gillrats, men av åtelbilder vet man att vildsvin har hittat dit.

– Fler fällor är på gång, men de har inte levererats ännu, vilket är ett problem. Stängslingen behöver också bli klar för att jakten ska vara effektiv och att vildsvin inte ska sprida sig. Avsikten är att vi ska använda en–två attraktiva åtlar per tusen hektar, kompletterade med några fällor på väl utvalda platser. När ett område inom den smittade zonen bedöms som genomjagat för tillfället rullar det vidare till nästa område, säger Lars Björk.

Viltvårdare anställs

Att hålla i gång åtlar och kontrollera och sköta fällor kräver mycket arbete. Jägareförbundet ska därför anställa två viltvårdare.

– Ja, vi ska få två nya arbetskamrater i Fagersta. De ska sköta det praktiska som att se till att det finns foder, sköta fällor, byta batterier i åtelkameror och i övrigt se till att det fungerar, säger Daniel Ligné.

Upphandling behövs

Svenska Jägareförbundet kommer också att i dagarna träffa ett avtal med Jordbruksverket som reglerar ersättningen för förbundets arbetsinsats.

Avtalet sträcker sig över sex månader, vilket är den tid myndigheten har möjlighet att engagera en utomstående part utan upphandling.

Efter det måste en offentlig upphandling genomföras. Pengar till insatsen finns. Enligt uppgift har, eller ska, regeringen anslå medel för 2024 i kampen mot den afrikanska svinpesten.

Följ utvecklingen

Svensk Jakt följer utbrottet av afrikansk svinpest noggrant. För att underlätta för dig som läsare samlas samtliga artiklar på ett och samma ställe. Klicka på knappen nedan för att komma till samlingssidan.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev