En lång rad europeiska politiker har på sistone uttalat ambitioner om att sänka vargens skyddsstatus. Till de tyngre namnen räknas Frankrikes president Emmanuel Macron.

Frankrikes president vill ändra vargens skyddsstatus

På måndagens möte mellan EU:s jordbruksministrar lyfte Österrikes delegat Norbert Totschnig frågan – och han gjorde det med stöd av sex andra EU-länder: Finland, Kroatien, Ungern, Lettland, Rumänien och Slovakien.

EU-kommissionens ordförande drabbad av vargangrepp

När art- och habitatdirektivet togs fram för 30 år sedan fanns inga vargar alls i Österrike. I stället för varg, vill Österrikes jordbruksminister Norbert Totschnig prioritera traditionella näringar som lantbruk och turism.

Frustration

Vid jordbruksministermötet fanns en frustration över rovdjursskador på tamboskap. Många länder verkar nu stödja en översyn av EU-lagstiftningen, några nämnde specifikt bilagorna i art- och habitatdirektivet som listar de vilda djurens skyddsstatus.
De länder som tog upp det rådgivande dokumentet om skyddade arter anser att detta blivit mer strikt än tidigare version.

Inga ändringar

EU-kommissionens inriktning tycks dock vara att inte göra några förändringar i lagtext, bilagor eller rådgivande dokument. Däremot klargjorde kommissionen på mötet att det är upp till medlemsstaterna att fatta beslut om undantag, bland annat för jakt, utan att rådfråga kommissionen.

Kräver förändringar i direktiv om rovdjur

Problemet är dock att kommissionen i praktiken hotar medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet med rättsliga följder.
Det österrikiska initiativet noterades tillsammans med ländernas gillande och kommentarer.

Foto (i hägn): Ingemar Pettersson

En sammanfattning av måndagens diskussion

Österrikes minister för jordbruk, regioner och turism: En 230 procentig ökning av vargattacker har skett det senaste året, vilket negativt påverkar möjligheten att bedriva boskapshållning i den alpina regionen, i synnerhet Tyrolregionen. Därav detta initiativ.

Finlands minister för jord- och skogsbruk: Stödjer starkt initiativet. Oroad över hur strikt tolkningen blivit av art- och habitatdirektivet. Björn- och lodjursstammarna har tredubblats. Kommissionens nya rådgivande dokument från 2021 ger inte samma flexibilitet att hantera detta som tidigare dokument. En förändring av bilagorna krävs. Saker har ändrats över 30 år sedan art- och habitatdirektivet antogs. Vetenskapen ska styra. Det är farligt om social acceptans undermineras.

Italiens minister för jord- och skogsbruk: Redan 2019 uttryckte Italien på oro på jordbruks- och fiskerådets möte över ökade rovdjurspopulationer som ett hot mot tamboskap. Eftersom rovdjuren rör sig över stora områden krävs en gränsöverskridande övervakning. Bevarande av arter kräver ordentliga förvaltningsplaner.

Sloveniens minister för jord- och skogsbruk: Oroad över ökade björn- och vargpopulationer. Det finns 1.000 björnar i Slovenien och tätheten är en av de högsta i världen. Vargpopulationen på 120 vargar har gynnsam bevarandestatus. Problematiska individer måste tas bort, och en aktiv förvaltning måste ske som inkluderar jakt på varg och björn, eftersom detta går hand i hand med förebyggande åtgärder.

Tysklands jordbruksminister: Tyskland har sett en ökning av vargpopulationerna. Detta är en framgång, men samtidigt krävs samexistens med människor på landsbygden som är oroade. Det är välkommet om förebyggande åtgärder kan finansieras av EU.

Frankrikes jordbruksminister: Välkomnade Österrikes initiativ. Frankrike har sett en 20–30-procentig ökning av vargpopulationen. Samexistens är inte möjlig i vissa områden och det finns en risk att vissa djurhållningsaktiviteter helt försvinner. Frankrike stödjer att art- och habitatdirektivet ses över för att få bättre flexibilitet. Vi måste överväga när arter ska skyddas och inte skyddas. EU:s gemensamma jordbrukspolitik är inte tillräcklig för att betala för olika rovdjursrelaterade åtgärder. Vidare är det inte bara rovdjur som är problem, utan även andra arter. Man kan inte bara ha biologisk mångfald på lantbrukets bekostnad.

Greklands minister för landsbygd och jordbruk: Välkomnade Österrikes initiativ. Bevara bergslantbruk är viktigt. Rovdjuren utgör ett skadeproblem. Kommissionen bör se över flexibiliteten och finansieringsmöjligheterna.

Slovakiens statssekreterare för jordbruk och landsbygdsutveckling: Välkomnade Österrikes initiativ. Lantbrukare är i en svår situation med ökade priser på bränsle och gödsel och till detta läggs kostnader för rovdjur. Lantbrukare ger upp. Förebyggande åtgärder löser inte kärnan i problemet. Vi måste hitta gemensamma lösningar.

Litauens jordbruksminister: Förstår Österrikes oro. Stödjer att lagstiftningen bör ses över och förändras så att det finns en balans. Stödjer även ett gemensamt övervakningssystem och mer EU-pengar.

Estlands landsbygdsminister: Förstår Österrikes oro. I Estland dödar varg och björn tamboskapsdjur och förstör bikupor. Estland löser det med jakt och ger stödpengar till förbyggande åtgärder och skadeersättning. Jakt är möjlig om det inte hotar arten.

Lettlands jordbruksminister: Stödjer Österrikes initiativ. I Lettland ökar varg, lodjur och björn samt den invasiva arten guldschakal. EU-lagstiftningen och bilagorna måste ses över.

Portugals statssekreterare för fiskefrågor: Förstår problemen för lantbruket. Det behövs en gemensam plattform där populationsutvecklingen kan följas.

Belgiens närings- och jordbruksminister: Tackade Österrike för initiativet. Det viktigaste för Belgien är förebyggande åtgärder. Att se över undantagsmöjligheterna är ett andra alternativ efter att förebyggande arbete skett. Gemensam övervakning för varg är ett alternativ att titta på.

Rumäniens jordbruks och landsbygdsutvecklingsminister: Rumänien har redan gjort kommissionen och ministerrådet uppmärksamma på problemen med de stora rovdjuren, i synnerhet björnen. Det behövs ändringar i art- och habitatdirektivet. Människoliv offras och andra skador sker. Direktivet har gällt i 30 år, men saker har ändrats. Det behövs en bättre balans.

Danmarks jordbruks- och fiskeminister: Viktigt ämne. Vargpopulationen har precis börjat växa i Danmark, men landet har samma problem som många andra. Danmark har bett om mer flexibilitet i kommissionens rådgivande dokument, men har inte sett något resultat av detta. Sälar och skarvar i Östersjön är ett annat problem med oproportionerliga effekter och allvarliga utmaningar för fisket. Alla relevanta faktorer bör beaktas.

Spaniens jordbruks- och fiskeminister: Tackade Österrike för initiativet. Ökande rovdjurspopulationer är även ett problem på den spanska landsbygden. Vargens expansion har lett till konflikter med lantbrukare. Förebyggande åtgärder och snabba ersättning behövs. Den gemensamma jordbrukspolitiken kan inte utgöra enda instrumentet för detta, då det inte är tillräckligt specifikt och homogent för uppgiften.

Torbjörn Haak. Foto: Martina Huber /Regeringskansliet

Sveriges representant på mötet var Torbjörn Haak, ambassadör vid Sveriges ständiga representation vid EU. Haak uttalade sig inte i diskussionen. Det är oklart om det beror på att Sverige har en så kallad expeditionsministär, eller av annat skäl. Dock bör noteras att Sverige tidigare uttalat att bilagorna bör kunna anpassas, så det är redan etablerad policy.

EU-kommissionens svar vid mötet

EU-kommissionen är fullt medveten om att vargens återkomst utgör en utmaning. Kommissionens syn på initiativets fyra punkter är som följer:

1) Vad gäller kravet att se över EU-lagstiftningen: Kommissionen har utvärderat detta och anser att nuvarande lagstiftning har rätt balans. Många LIFE-projekt har visat att anpassning till rovdjuren är möjlig.

2) Vad gäller kravet att tillåta undantag för att hantera höga tätheter rovdjur i områden där de gör skada på framför allt tamdjur: Kommissionen ser vissa missförstånd här. Art- och habitatdirektivet uttrycker tydligt att det är upp till medlemsstaterna att fatta beslut om undantag, bland annat för jakt, inte kommissionen. Medlemsstaterna behöver inte tillåtelse i förväg, utan endast rapportera efteråt. Många medlemsstater tillämpar omfattande undantag. Kommissionen säger sig ha försökt få det nya rådgivande dokumentet från 2021 att vara så användarvänligt som möjligt, men undantag är inte ett alternativ till förebyggande åtgärder.

3) Vad gäller kravet på en gränsöverskridande övervakning av populationerna, i synnerhet för att fastställa gynnsam bevarandestatus: Kommissionen anser att rovdjur är bland de mest övervakade arterna inom EU. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna till gränsöverskridande övervakning.

4) Vad gäller kravet på att anslå mer medel utanför den gemensamma jordbrukspolitiken för ersättning, förebyggande åtgärder och övervakning: Kommissionen noterar att de nya strategiska planerna under den gemensamma jordbrukspolitiken kan innehålla förebyggande åtgärder som kan ersättas upp till 100 procent med EU-medel.