En starkt bidragande orsak är att många av de som motverkar jakten är välutbildade, duktiga på att uttrycka sig och kunniga angående de processer och procedurer som styr samhället.

Genom att följa sitt intresse har de naturligt funnit arbetsroller inom verk och andra myndigheter, där de är klart överrepresenterade jämfört med motsvarande tjänstemän som kommer från och har kännedom om landsbygden.

Snedvridning

Det här leder till en utveckling där en urban elit ställs mot landsbygdsbefolkningen, där regeringen har abdikerat och låter all tolkningsrätt av lagar, förordningar och påbud ligga hos dessa verk och myndigheter med begränsad eller ingen överhet.

Det säger sig självt att det blir en snedvridning i tillämpandet, när man har en överrepresentation av aktivister bland dessa instanser.

Det gäller allt från ansökan om skyddsjakt på varg, skogsskydd av alla slag, tolkning av EU:s rekommendationer och lagar och åklagarmyndigheters beslut angående jaktärenden.

Lär av andra

Landsbygdens rätt att bli hörd ska inte vara avhängig universitetsexamen och representation i de offentliga förvaltningarna. Den borde inte heller vara begränsad av en regeringssammansättning som ger en välutbildad urban minoritet makt långt utöver dess representation i landet som helhet.

Båda dessa situationer kan bara lösas om alla som är negativt påverkade av detta gör sina röster hörda på ett sätt som är mera modernt, och lär från de som nu har fått så mycket gehör för sina inställningar.

Vissa av de organisationer som naturligt står på landsbygdens sida utnyttjar inte fullt ut de moderna metoderna för att få genomslag för sina åsikter.

Vi måste hitta rätt innan det är för sent!

Göran