Det är jättekul att fyra gröna organisationer har enats. Tillsammans har vi bättre chanser att lyckas, säger Anders Nilsson, ordförande i Mörbylånga jaktvårdskrets.
Ett antal vadarfåglar håller på att försvinna från Öland. Mest akut är situationen för sydlig kärrsnäppa, men även rödbena, brushane och tofsvipa visar minskande populationer.
1998, när ornitologer inventerade sjöängarna, fick vi första indikationen på detta. Från 2003 har vi gjort årliga inventeringar. Ett stort problem är att fågelbon plundras, säger Charlotta Larsson på länsstyrelsen i Kalmar.
Studier visar att predationen genomförs såväl dag- som nattetid.
Men som i så många naturrelaterade frågor finns inga enkla svar på vad som ligger bakom de vikande populationerna. Orsakerna kan vara många.
Två saker är dock klarlagda.
Sjöängarna, där vadarna häckar, betas allt hårdare. För att lantbrukare ska få ut EU-bidrag krävs ett hårt betestryck vilket har bidragit till att det blir svårt för vadarna att hitta lagom högt gräs där de kan gömma sina bon.
Predatorer som korp och kråka har dessutom ökat i antal.
Efter ett års diskussioner har Mörbylånga jaktvårdskrets, Ölands ornitologiska förening, Ölands Naturskyddsförening och LRF enats om en sak ökad skyddsjakt.
Länsstyrelsen är ansvarig för att sammanställa inventeringar och göra utvärderingar, säger Charlotta Larsson.
I övrigt ligger arbetsbördan på de fyra gröna organisationerna.
Länsstyrelsen har tillsammans med föreningarna valt ut sex områden. Alla inventeras och kontrolleras, men i tre kommer en utökad skyddsjakt att genomföras.
Tillsammans är dessa tre områden cirka 7 500 hektar. Skyddsjakten ska pågå i två år. Det tycker vi är för lite. Vi jobbar för att det ska ökas till fem, säger Magnus Johansson, vice ordförande i Mörbylångakretsen.
Genom ett hårdare jakttryck på räv, grävling, mård, mink, korp, kråka, gråtrut och iller hoppas man att kläckningsförmågan hos vadarna ska öka. Detta kommer att kontrolleras noggrant och en forskare på Lunds universitet har engagerats för att ge försöket en vetenskaplig legitimitet.
Tanken är att vi ska se skillnader på hur kläckningen lyckas i kontrollområdena och där ökad skyddsjakt ska genomföras, säger Charlotta Larsson.

Magnus Rydholm