Idag presenteras rovdjursutredningen. Precis som Svensk Jakt tidigare rapporterat vill utredaren öka vargstammen i landet till att omfatta minst 450 individer. Målet ska dock vara uppfyllt först år 2024 om utredaren får som han vill. Att målet först ska vara uppfyllt om tolv år beror enligt utredaren på de skador vargen orsakar, behovet av en genetisk förstärkning och i vissa fall brist på lokal acceptans.
Under den närmaste tolvårsperioden behöver åtgärder dessutom vidtas för att möjliggöra en etablering av varg i Götaland, framhåller utredaren.

Länsstyrelsen sköter jakten?
Liljelund anser vidare att den snabba tillväxttakten i vargstammen, 20 procent årligen, är en utmaning för myndigheterna. För en art som varg är det näst intill en nödvändighet att populationen tillväxer och sprider sig i en måttlig takt så att människor hinner vänja sig vid närvaron av rovdjur, skriver Liljelund.

Utredningens bedömning är att så länge gynnsam bevarandestatus inte har uppnåtts bör länsstyrelsen med egen eller inhyrd personal ansvara för genomförandet av jakten.

Tillstånd för jakt på varg under en särskild jakttid (licensjakt) gällande andra än av länsstyrelsen förordnade personer bör anstå till dess vargpopulationen har uppnått gynnsam bevarandestatus.

Genetisk förstärkning

Den naturliga invandringen behöver enligt utredningens bedömning assisteras om den i någon större utsträckning ska kunna bidra till att minska inavelsnivån i vargstammen.

Den assistans som krävs är främst att flytta vargar från områden där de orsakar problem till områden där konflikterna är mindre och där de har större chans att träffa på artfränder.

Lodjur och björn
För gynnsam bevarandestatus för lodjur och björn krävs enligt Lars-Erik Liljelund minst 200 loföryngringar motsvarande 1.200 individer respektive minst 1.800 björnar.

Kopplad tilll länen
Utredningens anser att den regionala rovdjursförvaltningen även i fortsättningen bör vara kopplad till länen. För att förenkla för förvaltningen föreslår utredningen att förvaltningen ska utgå ifrån ett begrepp, miniminivåer. Miniminivå ska definieras som det minsta antal individer eller årliga föryngringar som förvaltningen i länet ska syfta till att upprätthålla eller uppnå.

Naturvårdsverket ska enligt förslaget fördela miniminivåer för varje art till länen. För att behålla det regionala  inflytandet ska varje län beredas tillfälle att yttra sig över Naturvårdsverkets förslag till miniminivåer för länet.

Brett stöd för rovdjur

I Rovdjursutredningen anförs att det finns ett brett stöd för att Sverige ska bevara och hysa livskraftiga stammar av björn, järv, lodjur och varg. Samtidigt kan rovdjuren orsaka betydande ekonomisk skada och på andra sätt påverka människors livskvalitet negativt.

Skyddsjakt
Det finns enligt utredaren stor variation i hur beslutad skyddsjakt verkställs av länsstyrelserna. Utredningen gör bedömningen att alla som ansöker om och får skyddsjakt beviljad ska behandlas likvärdigt och inte belastas med kostnader. Det gäller oavsett i vilket län ansökan hanteras och beslutet verkställs.

160 miljoner kronor
Statens årliga kostnader för förvaltningsåtgärder kopplade till rovdjuren är cirka 160 miljoner kronor. Utredningen föreslår att förvaltningsarbetet i huvudsak ska finansieras genom ett nytt anslag för rovdjursförvaltning som bör disponeras av Naturvårdsverket.

{DynamicContent:[Modul] Webbfråga}

Läs även:

Jägareförbundet: Stora brister i utredningen

LRF sågar utredningen