Flera myndigheter samarbetar om en strategi för övervakning av CWD. Det är Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Livsmedelsverket som arbetar med att få en säkrare bild av läget i Sverige.
I första hand behöver man få in prover på upphittade hjortdjur med symptom, eller som är döda. Man ber därför bland annat vilthanteringsanläggningarna om hjälp. Det är prover från döda djur och djur med tecken på sjukdom som är aktuella.

Bakgrund

Det var i april i år som en vildren avlivades i sydvästra Norge, som var sjuk i CWD. Det var det första kända fallet i Europa och det första i världen på ren. Därefter hittades en älgko i Norge som också var smittad.
CWD är känd hos olika hjortdjur i USA sedan 1960-talet. Sjukdomen ingår i samma grupp som scrapie och galna ko-sjukan, BSE.
Den smittar mellan hjortdjur eller när djur kommer i kontakt med smittan i naturen. Smittämnet avsöndras med djurens saliv, urin och avföring. Den kan överleva länge i naturen.

Var uppmärksam

Den som arbetar med vilt eller ren bör vara uppmärksam på sjukdomstecken hos hjortdjur. Prata gärna med den som skjutit djuret om dess beteende.
CWD ger förändringar i hjärnan, avmagring, vinglighet, ökad salivering och onormal oskygghet.
Jägare som hittar djur med dessa symptom ska kontakta SVA.
Om man misstänker att ett smittat djur kommit till en vilthanteringsanläggning ska Livsmedelsverket kontaktas för en kontroll av anläggningen.