Svenska Jägareförbundet inleder nu ett projekt med viltkameror för att inventera vilt. Målet är att även jägares egna kameror ska kunna bidra med inventeringen. Projektet finansieras av pengar ur Viltvårdsfonden.

Den sista visenten sköts i Karpaterna på 1920-talet, men tack vare att arten funnits på djurparker har den kunnat återintroduceras i flera länder. Nu undersöks den möjligheten också i Sverige.

Populationen med smågnagare har i år kraschat i Norrland, vilket kommer att drabba flera andra arter.

I en nypublicerad vetenskaplig artikel jämför ett antal forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kvalitet och smak i vildsvinskött jämfört med kött från tamgris.

Artificiell intelligens, så kallad AI, utvecklas nu för att bidra till viltforskningen. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ser framför sig en AI som automatiskt känner igen vilda djurarter som är fotograferade med viltkameror.

Stora gräsätare som älg och visent har under tusentals år spelat en viktig roll i våra ekosystem. Nu visar ny forskning att djuren kan återintroduceras i Europa.

Förra året avlivades 50 miljoner tamfåglar i Europa för att hindra spridningen av fågelinfluensa. Trots detta hotar nu smittan även vilda fåglar.

Naturvårdsverket har beslutat att bevilja pengar genom Viltvårdsfonden till sex viltforskningsprojekt, som totalt får dela på drygt 13 miljoner kronor.

I år är det 20 år sedan forskare vid Statens lantbruksuniversitet, SLU, kom på att spåra älgar med gps, som med hjälp av mobilnätet sände positionsangivelser löpande. Något som kom att närmast revolutionera viltforskningen.

Ett av de i dagsläget viktigaste målen inom svensk älgförvaltning är mängden betesskador på skog. Ändå är det knappt något älgförvaltningsområde i landet som når målen för betesskador – trots vikande älgstammar.

På uppdrag av Naturvårdsverket har tre forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt sambandet mellan antalet älgar och skador på tallar.

Salmonella befaras vara en av flera orsaker till att vildsvinsstammen minskar. För att kunna bekräfta detta behöver mer forskning göras, därför uppmanar veterinär Jonas Malmsten till att fortsätta skicka in prover.

De svenska grågässen är fler än någonsin. Färsk forskning visar att de också har nya vanor. Detta påverkar förutsättningarna för jakten i Sverige, men också hur arten ska förvaltas tillsammans med andra länder. För jägare finns flera goda nyheter. Det finns utrymme för ökad beskattning. Dessutom vet vi mer om hur grågässen rör sig och vilka gäss du i själva verket jagar på dina hemmamarker.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, inleder en forskningssatsning i komparativ medicin för att bättre förstå sjukdomar som förekommer hos både människa och hund. Syftet är att förbättra diagnostik, förebyggande åtgärder och behandlingar, för bättre hälsa och livskvalitet hos människor och djur.

För 100 år sedan återutsattes bävern i svenska vatten. För att fira det arrangerade SLU ett seminarium med en mängd intressanta föredrag om bäver. Nu har dessa gjorts tillgängliga och finns att se i en dator nära dig.

Forskarrapporten ger stöd för att legal jakt inte är en lämplig metod för att komma tillrätta med de ”problem” som länsstyrelsen redovisar. Det skriver Rovdjursföreningen i sin överklagan av licensjakten på varg.
Rapportens författare konstaterar att licensjakten inte haft någon egentlig effekt på allmänhetens attityder till varg men det är viktigt att sätta dessa resultat i samband med intervjuerna med direkt berörda aktörer.

Camilla Sandström är en av de fyra forskare som står bakom rapporten ”En studie om licensjaktens effekt på attityder till varg, vargförvaltning och förtroende för förvaltande myndigheter”.
Hon är förvånad över att Naturvårdsverket har skickat iväg en opublicerad rapport.

En opublicerad forskarrapport används i Rovdjursföreningens överklagan av den kommande licensjakten på varg. Rapporten fick de från Naturvårdsverket.

Skyddsvästar för hund, så kallade vargvästar har blivit allt vanligare. Om de har någon effekt är dock inte säkert, menar Jens Frank som jobbar vid Sveriges lantbruksuniversitet, Viltskadecenter.

Spåren efter vildsvinens bökande i skogen är väl synliga, men det är inte lika lätt att se hur de påverkar livet i marken. Nu kan Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visa att vildsvinens bökande minskar antalet kvalster, små djur som är viktiga för näringsomsättning, nedbrytning och kolinlagring.