Jaktkritikerna och Rovdjursföreningen överklagar den beslutade licensjakten på järv. Organisationerna anser att jakten inte behövs och de är vidare starkt kritiska till rennäringen

En ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen, där licensjakten på björn i Jämtland prövades, kan få stort genomslag för rovdjursjakten i stort. Domstolen menar att björnjakten var lämplig med hänsyn till stammens storlek och sammansättning.

Forskarrapporten ger stöd för att legal jakt inte är en lämplig metod för att komma tillrätta med de ”problem” som länsstyrelsen redovisar. Det skriver Rovdjursföreningen i sin överklagan av licensjakten på varg.
Rapportens författare konstaterar att licensjakten inte haft någon egentlig effekt på allmänhetens attityder till varg men det är viktigt att sätta dessa resultat i samband med intervjuerna med direkt berörda aktörer.

En opublicerad forskarrapport används i Rovdjursföreningens överklagan av den kommande licensjakten på varg. Rapporten fick de från Naturvårdsverket.

I vanlig ordning har licensjakten på varg överklagats av såväl organisationer som privatpersoner. Bland annat har Förvaltningsrätten i Luleå redan avvisat drygt 100 överklagningar från privatpersoner i Tyskland.

Alla fakta gällande angreppet av varg i Nykvarn var inte rapporterade i artikeln på Svenskjakt.se den 13 juli och ger en missvisande bild av hur rovdjursavvisande staket fungerar, skriver företrädare för Svenska rovdjursföreningen.

Rovdjursföreningen försökte stoppa årets björnjakt i Gävleborgs län genom att överklaga länsstyrelsens beslut. Det gick inte så bra.

Förvaltningsrätten avslår de jaktkritiska föreningarnas överklaganden gällande höstens björnjakt i Jämtlands län.

Rovdjursföreningen får inga jägarpengar. Det har Naturvårdsverket beslutat.

Vilket av Sveriges 16 miljökvalitetsmål hoppas Naturvårdverket uppnå genom att sponsra Svenska rovdjursföreningen med miljontals kronor per år? Bidrag som motsvarar mer än fyra gånger så mycket som föreningen drar in i medlemsavgifter per år.

Enligt Naturvårdsverket är det fortfarande en öppen fråga om Rovdjursföreningen ska få miljonbelopp av jägarnas pengar.
Jägareförbundet sågar Naturvårdsverkets beslutsvånda.

Föreningen Jaktkritikerna och Naturskyddsföreningen har valt att inte söka några bidrag ur Viltvårdsfonden till nästa år. Svenska rovdjursföreningen gör däremot ett nytt försök att lägga beslag på jägarnas pengar, och ansöker om ett organisationsbidrag på 4,2 miljoner kronor årligen under tre år.

I en demokrati ska självfallet myndighetsbeslut kunna överklagas, av de berörda. Men när diverse organisationer som inte har med saken att göra mer än möjligtvis känslomässigt överklagar allt som beslutas om jakt är det ett stort problem.

Många tamdjursägare är tveksamma till att sätta upp rovdjursavvisande stängsel, då de utsätts för påtryckningar från jägare. Om de gör det ändå riskerar de att bli utfrysta ur den lokala gemenskapen.

Det stora arv som Svenska rovdjursföreningen förvaltar för att gynna vargar i Uppland hade med fördel kunna användas för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel.

Byt ut två och flytta ett litet ord ur det berömda citatet ”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket” och Winston Churchill beskriver inte längre Royal Air Force insatser under andra världskriget, utan Rovdjursföreningens inverkan på svensk rovdjursförvaltning.

Vad Bengt Stor från Rättviks jaktvårdskrets verkar missa i debattartikeln ”Sätt stopp för ständiga överklaganden av rovdjursjakt” är att vi lever i ett demokratiskt samhälle.

Ständigt återkommande överklaganden av länsstyrelsernas beslut om jakt på björn, varg och lodjur måste stoppas. Att förvalta rovdjursstammarna genom jakt är nödvändigt för att vi ska ha kvar en levande landsbygd.

Det blir licensjakt som tidigare beslutat i Norrbottens län. Detta står klart efter att Förvaltningsrätten i Luleå har avslagit Jaktkritikernas och Rovdjursföreningens överklaganden.