Det är glädjande att konstatera att Ingvar Hellquist och jag är överens om att en reduktion av vargstammen är det viktigaste målet. Jag hoppas att Svenska Jägareförbundet tar frågan på största allvar och arbetar hårt för en lösning, skriver Roy Yven i en debattreplik.

Debatten om den svenska vargförvaltningen fortsätter. Ingvar Hellquist, Jägareförbundets länsordförande i Örebro, ger här sitt svar på Roy Yvens debattinlägg ”Fokus på spridning blir helt fel”.

Häromdagen fick jag hem det statliga jaktkortet. Jaktarrendet är betalt och nu återstår att övningsskjuta inför höstens och vinterns jakter. Planering pågår och mina förväntningar ökar men samtidigt väcks många frågor, då jakten för mig och många andra är en viktig möjlighet till rekreation och naturupplevelser utöver det vanliga.

Ingvar Hellquist förespråkar i debattartikeln ”Ett ljus i mörkret?” en spridning av vargstammen över hela landet. Skulle vi som redan har varg må bättre av att andra också måste dras med problemen? Troligen inte.

Konflikter och hårda tongångar har i älgfrågan koncentrerats till de älgskötselområden där Sveaskog och Holmen varit dominerande. Jag har haft förmånen att få delta på ett otal möten med tjänstemän från dessa skogsbolag. Enbart sympatiska och kunniga människor. De har ett uppdrag i sin yrkesroll, som de på bästa sätt försöker genomföra.

Varför ska vi människor välja vegankost för att i nästa steg ge det kött vi själva skulle ha ätit till våra husdjur?

Det började med EU:s vapendirektiv. Det skulle motverka dödliga terrordåd, men slog i stället mot sportskyttar och viltvård. Den liberala parlamentsgruppen ALDE röstade NEJ, men förslaget gick igenom. Nu får vi laga efter läge.

Det faktiska problemet med självsvåldiga tjänstemän är mer angeläget att belysa, och föreslå ändringar för att korrigera, än att ge exempel på enskilda händelser och hänga ut enskilda inblandade, skriver Björn Törnvall i en slutreplik.

Lars Erik Nymans svepande förklaringar har ingen substans. Björn Törnvall har helt rätt det är ingen tvekan om att tjänstemän i många myndigheter har egna agendor.

Att vissa beslut inte faller alla i smaken är inte detsamma som att statliga tjänstemän driver en egen agenda.

Få vilda djur väcker så starka käslor som vargen, vilket gör en konsekvent politisk hållning nödvändig. Antalet vargar behöver stå i paritet mellan en gynnsam bevarandestatus och de negativa socioekonomiska effekter och den upplevda otryggheten där varg förekommer.

Överallt inom den statliga förvaltningen finns de, tjänstemännen som driver egna agendor, till synes utan att bry sig om gällande lagar och riksdagsbeslut.

Legala vapenägare har all anledning att misstro S-ministrarna Morgan Johanssons och Sven-Erik Buchts försäkran om att målet för regeringen är att underlätta för legala vapenägare. Vi har nämligen följt turerna i frågan om vapendirektivet där regeringens tjänstemän återkommande har agerat aktivister mot riksdagens uttalade vilja.

Jag läste i en debattartikel på svenskjakt.se om tax som vildsvinshund. Jag undrar om denna tax har jagat vildsvin i tät skog, på lerigt underlag, i snömodd eller i en blöt mosse. Det vill säga när det inte är slätt underlag.

Med tanke på att EU:s vapendirektiv är klubbat och klart, så vore det hedervärt om justitieminister Morgan Johansson kunde redogöra för vilka svenska tjänstemän som deltog i förarbeten till EU:s vapendirektiv i Bryssel.

Regeringen kommer inte att införa regler som försvårar svenska jägares vapeninnehav. Istället vill vi förenkla, bland annat genom att vi gett utredningen i uppdrag att titta på möjligheten att utöka vapenhandlares uppgifter i okomplicerade vapenärenden, som byte av ett vapen till ett motsvarande.

Markägare och jägare ska leva i symbios med varandra för viltvården. Långsiktig förvaltning av skogen ska utföras på ett optimalt sätt. Många jägare är både markägare och jägare, då är detta en självklar del av livet i skogen. Jakten och skogsbruket går i samklang med varandra. Men de allra flesta jägarna arrenderar mark.

Sebastian frågar i en insändare varför jägarna ska serva myndigheterna med resultaten av deras rovdjursinventeringar. Självklart ska jägarna vara öppna med sina resultat. Jägarna ska inte undanhålla fakta.

Det är med stor förvåning jag läste artikeln om motionen som föreslår att Jägareförbundet ska ta fram en särskild hundras för vildsvinsjakt. Osökt kom jag att tänka på en strävhårig tax som jag såg arbeta med vildsvin bättre än någon annan hund jag sett, och jämför såklart med mina egna vildsvinshundar också.