Att bruka skogen med trakthyggesbruk har pågått i över 60 år, och säkert fortsätter det i 30 år till. I det stora perspektivet är denna metod att sköta skogen i alla fall en övergående trend.

En begränsande faktor vid adaptiv älgförvaltning är att de flesta har en alltför dålig kunskap om hur olika inventeringsmetoder fungerar. Spillningsinventeringen har så stora brister att metoden inte kan användas som ett lämpligt verktyg inom älgförvaltningen.

När det inte går som tänkt för staten via Sveaskog, Skogsstyrelsen och övriga intressenter i skogen har de ett gemensamt ordval – utrota. Och det är inget nytt utan så har det varit genom åren.

Blott Sverige svenska krusbär har. Så skrev Carl Jonas Love Almqvist för länge sedan. Svenska vargforskare verkar anse att det även gäller vargar i Sverige.

Hur kan myndigheterna tillåtas dra in licenser och beslagta vapen för en människa som utsatts för ett brott, utan att meddela något om hur länge beslaget varar och vad vederbörande kan göra för att påverka sin situation?

Vapen som smugglas in i Sverige är problemet, inte jaktvapen. Ska det vara så svårt att förstå?

Naturskyddsföreningen är en folkrörelse med en vision om en hållbar framtid på en planet. I det arbetet är fakta och forskning lika viktigt som aktivism och engagemang – här finns helt enkelt ingen motsättning.

I en replik på mitt debattinlägg om hur forskarna överskattar antalet illegalt dödade vargar, gör Grimsöforskarna ett tappert försök att sopa ett av de grundläggande problemen med deras resultat under mattan.

Jag läste just på Svenskjakt.se att inrikesminister Mikael Damberg (S) gör ett nytt försök att belägga magasin till jaktvapen med tillståndsplikt. Det är märkligt hur envist han driver denna fråga.

Vargförespråkarna anser att vi som bor i vargland inte ska vara rädda för vargar. Det är vi inte heller, men vi är oroliga. Sluta lås dörren när ni går hemifrån, så får ni en aning om hur vi mår.

I en debattartikel på Svenskjakt.se ifrågasätts Grimsöforskarnas beräkningar av hur många vargar som dödas vid illegal jakt i Sverige. Forskarna skriver i en replik att de kommit så nära sanningen som är möjligt.

Beträffande utökad jakttid på rådjur är det som jag ser det en konsekvens och väl så beklämmande, av att Jägareförbundet mer och mer drivs på affärsmässiga grunder.

Frågorna om vad som egentligen legat till grund för polisers och åklagares agerande i Västmanlandfallet är många. Rättsvårdande myndigheter vägrar att utreda av vem och varför rena olagligheter har begåtts. Vill vi verkligen ha det så i rättsstaten Sverige?

Sveaskog för fram hotet mot vårt klimat och att älgen hindrar oss att nå ett fossilfritt samhälle. Det statliga bolagets argumentation är upprörande.

I dagarna förbereder Sveriges Television en återupprepning av förra årets tittasuccé. Slow-tv, med vandringsälgar som passerar Ångermanälven i huvudrollerna – Den stora älgvandringen.

Att jakten på predatorer får en plats i finrummet när vi på myndighetsnivå talar viltvård, det är något att sträva efter. På Öland är vi nära.

Att man vid vissa tillfällen och platser behöver skjuta någon älg under februari månad måste vi jägare acceptera. Jag ställer mej dock inte bakom Sveaskogs skyddsjakt, då vintern börjar närma sig sitt slut.

Sveaskog vill svara på några vanliga påståenden gällande älgbete och Sveaskogs skötselprogram som framkommit i debatten. Genom detta bemöter företagets skogsvårdschef Mikael Lundberg flera inlägg som publicerats på Svenskjakt.se.

Att renskötande samer ska ha exklusiv rätt till jakt och fiske på statens marker i fjällen håller inte. Samerna var inte först i Skandinavien.