Titeln på Jägareförbundet Jönköpings läns jubileumsbok är som rubriken – Hundra år av jaktvård. Passande, för det är till den allra största delen jakt- och viltvård det handlar om när länsföreningens historia ska beskrivas.

I den här artikeln har vi samlat några av veckans nyheter, reportage och debatter.
Klicka på respektive rubrik för att ta dig vidare till hela texten.

Hallands kulturhistoriska museum gör under den närmaste månaden en samtidsdokumentation av de sista jaktskotten med blyhagel. En förändring som påverkar alla jägare, och som är relevant att dokumentera, enligt museet.

Lycka, såt, traj och bukt. Jaktens speciella ord fascinerar och väcker frågor. När det populära radioprogrammet Språket sänds i P1 den 22 november är jaktens språk huvudsaken.

Med anledning av utställningen Jägare – en halländsk historia, håller Leif Häggström, antikvarie, arkeolog och själv jägare, ett föredrag om hur jakten i Halland sett ut genom tiderna.

Hallands kulturhistoriska museum är passande nog beläget inne på Varbergs medeltida fästning. Där pågår nu och nästan ett helt år framöver en ambitiös utställning om jakt och jägare.

På Skagens museum längst upp i spetsen på Jylland har jaktkonsten fått en alldeles särskild liten avdelning. Vid sekelskiftet såg konstnärerna i Skagen jaktsäsongens inträde som en festlig avslutning på sommarens intensiva skapande.

Jan Weibring har skickat vykort till Svensk Jakt. Och det är inte vilka vykort som helst, utan två som Svenska Jägareförbundet lät trycka för många år sedan.

En digital jaktstig som avslutas på jaktskyttebanan. Den möjligheten finns på muséet Jamtli i Östersund, som i mångt och mycket präglas av jakt och naturbruk ur ett historiskt perspektiv.

I oktober förra året var konstnären Helena Bratts pappa med om en allvarlig jaktolycka där han blev attackerad av en älg, vilket resulterade i att han sköt sig själv i foten. Han blev sedan tvungen att amputera den.

Löpa varg är titeln på en ny bok av Kerstin Ekman. Huvudperson är Ulf Norrstig, pensionerad jägmästare och jaktledare i Loåsens jaktlag i Hälsingland. När hans hjärta börjar svikta och han ser tillbaka på sitt yrkesliv i skogen är det mycket han börjar omvärdera och ångra. Samma sak med jakten.

Vad var det egentligen som inspektor Håkan Dahlmark såg i skogen en höstdag år 1874 och som sedermera kom att bli en av Medelpads turistattraktioner? Detta är berättelsen om en märklig jakthistoria som blev ett riksfenomen.

Sköts Skånes sista varg 1862? Eller var det 1908 eller rent av 1984? Historien kring Skånes vargar är både märklig och förbryllande.

Den uppstoppade björn som stals från Kulturhuset i Rättvik i början av maj, har kommit tillbaka, rapporterar Siljannews.se.

FN-organet Unesco har erkänt traditionell jakthornsblåsning som ett immateriellt kulturarv. Trots att det bara gäller i några europeiska länder gläds svenska jakthornsblåsare över framgången.

Vildsvinets värde diskuteras ständigt, i kölvattnet av den stadigt ökande stammen i Sverige. För det vildsvinspar som på torsdagen gick under klubban på Bukowskis har dock marknaden satt ett exakt pris: 3,3 miljoner kronor.

Bilden är tagen 20 juli 1897 och avbildar herrarna Knut Fraenkel och Nils Strindberg stående på den arktiska isen. Vid deras fötter ligger en fälld isbjörn. Fotograf är den tredje besättningsmedlemmen, som har gett namn åt expeditionen: Salomon August Andrée. ”Klockan 6 på morgonen kom min björn”, skriver fotografen i sin dagbok, som skulle återfinnas först 33 år senare, 1930.

Det är i slutet av 1800-talet och två herrar poserar i en fotoateljé någonstans i Sverige. Mot den exotiska ateljéfonden står den ena jägaren redo att avblåsa jakten i sitt jakthorn, i famnen vilar en dubbelpipig hagelbössa.

Mannen på bilden hette Stor-Johan. Hans ansikte är väderbitet, hans kindskägg spretar som en avskavd borste och hans kläder är väl ingångna.