Efter flera stora uppmärksammade jaktmål i domstol där åklagarsidan både helt och delvis förlorat görs nu förändringar.
Fler åklagare kommer att utreda grova jaktbrott på de stora rovdjuren.
Det står klart sedan Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål beslutat att utöka gruppen som jobbar med dessa brott, från två till fem åklagare.
Domarna mot fem män i den så kallade jakthärvan i Norrbotten ligger fast. Riksåklagaren väljer att inte överklaga hovrättens dom till Högsta domstolen.
Samtliga misstänkta i den så kallade jaktbrottshärvan döms även av hovrätten. Men tre av männen får sänkta straff.
– Bevisningen har varit helt avgörande för utgången i målet. I vissa delar var den helt enkelt otillräcklig, säger rättens ordförande, hovrättspresident Erik Sundström.
Ska en bild på ett illegalt skjutet djur räcka för att bli fälld för jaktbrott? Den frågan har nu Hovrätten för övre Norrland att ta ställning till, efter den sista dagens förhandlingar om åtalet i den omfattande jaktbrottshärvan.
I dag avslutas rättegången i den stora jakthärvan i Norrbotten.
I sin slutplädering yrkade åklagare Åse Schoultz på mångåriga fängelsestraff för de misstänkta männen. Dom i målet meddelas 15 juni.
Den 64-årige man som hade en björnskalle i en frys på sin gård åberopade björnforskaren Ole-Gunnar Stöen som vittne även i hovrättsförhandlingarna.
– Hans vittnesmål är mycket viktigt för min klient, säger 64-åringens advokat, Lisa Länta.
När 47-åringen hördes i Hovrätten höll han fast vid sin strategi från tingsrätten att inte svara på åklagarens frågor. Det blev också irriterat i rättssalen när åklagare Åse Schoultz fortsatte mata frågor och påståenden till 47-åringen som gång på gång upprepade: Inga kommentarer.
Först en månad efter att männen greps gjorde polisen en undersökning av platsen där åklagaren misstänker att en järv dödats illegalt.
– Egentligen ska undersökningen göras i så nära anslutning som möjligt till brotten men bättre sent är aldrig, säger åklagare Åse Schultz.
På måndagen inleddes rättegången i hovrätten i den stora jakthärvan i Norrbotten. Åklagare Åse Schoultz hoppas på strängare straff. Lyckas hon inte övertyga rätten finns risk att telefonavlyssning inte kan användas i samband med grova jaktbrott. En av de åtalades försvarare, Jens Arnhof, säger att han tror att åklagaren utsatts för påtryckningar.
Nu inleds rättegången i hovrätten i den så kallade jakthärvan i Norrbotten där fem män misstänks för bland annat vapenbrott och grovt jaktbrott. Åklagaren har ändrat i sina yrkanden i hopp om att få strängare straff, men de misstänktas advokater protesterar.
En sameby ansöker om skyddsjakt på en sändarförsedd björnhona och hennes ungar.
I ansökan är idet utmärkt på en karta. Uppgifterna om i vilket område björnen befann sig kom från björnforskare som hänvisar till ett muntligt avtal.
Björnhonan har ingått i ett forskningsprojekt. En företrädare för samebyn, som varit delaktig i forskningsprojektet, dömdes i höstas för jakthäleri efter att polisen funnit skallen av en annan björn som använts i forskningssammanhang i en fryscontainer på mannens gård.
Den 28 maj inleds rättegången i hovrätten i den så kallade jakthärvan i Norrbotten där fem män misstänks för bland annat vapenbrott och grovt jaktbrott. Åklagaren har nu ändrat i sina yrkanden i hopp om att få strängare straff, men de misstänktas advokater protesterar.
Domarna i jakthärvan blev ett hårt bakslag för åklagare Åse Schoultz.
Hon ska nu formulera om gärningsbeskrivningarna inför förhandlingarna i hovrätten.
I åtalet påstod hon endast att huvudmannen, 46-åringen, uppsåtligen dödat fredat vilt.
– Men med jakt avses även söka, spåra och förfölja, säger hon.
Hela rättegången i den så kallade jakthärvan i Norrbotten kommer att tas upp igen i hovrätten för övre Norrland. Fyra av de dömda anser sig oskyldiga, samtidigt som åklagaren Åse Schoultz vill se hårdare straff för alla fem inblandade.
Rättegången i den stora jakthärvan som nyligen avslutades i Luleå tingsrätten kommer att fortsätta i hovrätten. Skytten har överklagat sin dom, och kammaråklagare Åse Schoultz förbereder en överklagan.
Fälls och frikänns. Luleå tingsrätt friar de åtalade på en rad punkter.
Den 46-åriga man som setts som en huvudperson i jakthärvan döms inte för att ha dödat lodjur och björn som åklagaren påstått.
– Det här är en halv seger, säger Lisa Länta, advokat, som företräder 63-åringen som döms till samhällstjänst för jakthäleri.
På fredagen kom domen i den uppmärksammade jakthärvan.
Bilder i telefoner på döda djur räcker inte som bevisning.
Dock döms ändå tre av de inblandade i jakthärvan till fängelse.
63-åringen som haft kopplingar till länsstyrelsen och forskningsprojekt döms för jakthäleri till samhällstjänst.
En av de misstänkta i den stora jakthärvan i Norrbotten hjälpte forskarna med studien områdesriktad jakt och kalvning i hägn.
Mannen hade en skalle från en forskningsbjörn i en frys på gården.
– Det är en nackdel för projektet. Trovärdigheten kan påverkas, säger Jens Frank, vid Viltskadecenter, SLU.
Rättegången i den så kallade jakthärvan i Norrbotten avslutades på torsdagen i Luleå tingsrätt. Miljöåklagare Åse Schoultz yrkade i sin slutplädering på fängelsestraff för fyra av de fem åtalade männen.
Samtliga misstänkta nekar till brotten.
Rättegången mot fem män från Norrbotten misstänkta för bland annat grovt jaktbrott och grovt vapenbrott inleddes under måndagen vid Luleå tingsrätt. Intresset för rättegången är stort i det som beskrivs som den största jakthärvan någonsin.