På denna bild från sekelskiftet 1900 ser vi gossarna Hallin. Hagelbössorna ser stora ut tillsammans med deras gängliga tonårskroppar, men jaktbytet vittnar om att pojkarna visste hur bössorna skulle användas.

Året är 1939. Ute på en frodig vall i västgötska Älgarås står en samling muntra herrar. De förenas inte enbart i glädjen över en lyckad älgjakt. Detta är också tidpunkten då jägarkåren på allvar blir en folkrörelse, genom den gemensamma uppbyggnaden av Viltvårdsfonden.

Året var 1894, platsen var Angola och mannen hette Axel W Eriksson. På bilden har han ett välfyllt patronbälte runt livet, ett brittiskt Lee-Metfordgevär i näven och manchesterbyxor nedstoppade i stövlarna. Han är här inte mer än 48 år gammal, men har efter ett äventyrligt liv åldrats i förtid.

Var och vem som tagit denna oansenliga ateljébild är okänt, men personen som porträtteras är desto mer känd. Mannen iförd full jaktmundering och med det karaktäristiska skägget är kung Karl XV.

Över Råmossen vilar ett lätt dis. Där på Peters hygge gick en fyrataggare två dagar tidigare. Den gick och nosade efter en sen brunstig älgko. Älgarna har klövar att förflytta sig med. Det kan bli långa sträckor på ett par…

Solen stiger höstvarm över nattfuktiga marker. Som i rädsla står en asp och skälver inne i dunklet av björk och gran. Likt guldstoft faller ljuset över frostbitet gräs. Under himlakupans lyhörda skimmer hörs ett trevande väckskall från tiken, som inne…

Dagen gryr sakta. Natten vill inte släppa sitt grepp och det är som en segsliten dragkamp, men småningom börjar det dagas. En mjölkvit dimma stiger ur skogsforsen, som ett rökmoln, och granarna ser luggslitna ut i morgonljuset. En bit upp…

Det var vårvinter i Karelens vidsträckta ödemark. Antti Pölkkönen kom framsläpande med ett torrträd till nying som vi höll på att anordna. Klockan led redan mot nio och om en timme skulle mörkret hänga som en ogenomtränglig slöja omkring oss.…

Nattsvart ruvar ännu mörkret över byn. Men en ny dag håller på och födas. Vintermorgon. Nysnön ligger vit och mjuk. Johannes siade kvällen innan om att det skulle bli rävföre. Stövarna borde få komma ut och röra på sig. Under…

Axel har följt med sin pappa på älgjakt flera gånger, men nu har han blivit så stor att han får vara med och gå med hund. Det tycker han ska bli roligt, för då slipper han sitta tyst och stilla på pass. Efter ett tag blir det riktigt spännande när hunden får upp ett spår.

Bilden är tagen 20 juli 1897 och avbildar herrarna Knut Fraenkel och Nils Strindberg stående på den arktiska isen. Vid deras fötter ligger en fälld isbjörn. Fotograf är den tredje besättningsmedlemmen, som har gett namn åt expeditionen: Salomon August Andrée. ”Klockan 6 på morgonen kom min björn”, skriver fotografen i sin dagbok, som skulle återfinnas först 33 år senare, 1930.

Hans första hund blev en svåröverträffad stjärna. Men ett hundliv är för kort och i november tog jämt-laikan Leo sitt sista andetag. Som en hyllning till sin fyrbente kamrat har husse David Sundell därför skrivit en avskedssång som han framför med gitarr.

Den kom att kallas ”Terjegate”, historien om att den beundrade och hyllade naturfotografen Terje Hellesø hade manipulerat bilder i åratal. Nätforumet Flashback gjorde avslöjandet, men det var Svensk Jakts sydsvenska redaktör Jan Henricson och Jägareförbundets rovdjursexpert Gunnar Glöersen som satte bollen i rullning.

Det är i slutet av 1800-talet och två herrar poserar i en fotoateljé någonstans i Sverige. Mot den exotiska ateljéfonden står den ena jägaren redo att avblåsa jakten i sitt jakthorn, i famnen vilar en dubbelpipig hagelbössa.

Mannen på bilden hette Stor-Johan. Hans ansikte är väderbitet, hans kindskägg spretar som en avskavd borste och hans kläder är väl ingångna.

Den kisande blicken inramas av ett spretande, vildvuxet skägg. I det fårade ansiktet finns en stram skärpa. Motivet med den åldrige Henrik Bengtsson lämnar ingen oberörd.

Missbildning eller en skada? Rune Eriksson fotograferade älgen mellan Nusnäs och Fu. Han vill gärna dela bilden med Svensk Jakts läsare.

Vi vet i dag inte om bilden är arrangerad eller om det vi ser verkligen hänt i bokstavlig mening. Herrarna utför en jaktform som har varit olaglig sedan den nya jaktlagen kom 1912. Kanske vill fotografen skildra ett jaktsätt som långsamt höll på att försvinna, eller är det ett faktiskt jaktbrott som avbildats?

Under fjolåret utgavs Naturforskare och naturaliehandlare, skriven av Björn Dal. Boken handlar om de engelska naturforskarna John Wolley och Horace William Wheelwright, som båda tillbringade tid i Sverige under 1800-talet. Kjell Danell, professor emeritus vid SLU, har läst boken.