fredag 14 augusti

Jakt & prylar

Publicerad 3 juli 2020 - 06:00

Naturforskare och naturaliehandlare – Anteckningar om ”two excellent sportsmen and naturalists” i 1800-talets Sverige, Horace William Wheelwright, ”An Old Bushman”, och ”Äggherren” John Wolley. Boken är skriven av Björn Dal och gavs ut 2019. Foto: Kjell Danell

Äggherren och hans runsten

Premium

Under fjolåret utgavs Naturforskare och naturaliehandlare, skriven av Björn Dal. Boken handlar om de engelska naturforskarna John Wolley och Horace William Wheelwright, som båda tillbringade tid i Sverige under 1800-talet. Kjell Danell, professor emeritus vid SLU, har läst boken.

Insamling av sällsynta arters fågelägg sker fortfarande trots att det är förbjudet sedan lång tid. För vissa arter är det förödande. När man hittar ägg och bon väcks i regel nyfikenheten, men lämna dem i fred. Fågelfotografer såg tidigare boplatser som ett säkert ställe för att få fina bilder, men sådana bilder publiceras knappast idag.

 

Foto av naturaliesamlaren John Wolley (1823–59), taget ett för före hans död. Foto: Ooteheca Wooleyana, vol. 1, 1902, Wikipedia Commons

Annorlunda var det förr. Engelsmannen John Wolley (1823–1859) kom till övre Norrbotten den 10 juni 1853 för att samla fågelskinn, ägg och andra naturalier till internationella museer och privata naturaliesamlare. Han kom från en välbärgad släkt och fick en traditionell fin utbildning i bland annat medicin och juridik.

Wolley invaldes 1850 som Senior President i Royal Medical Society. Under sin ungdom var han starkt naturintresserad och upptäckte bland annat en ny salamanderart för den brittiska faunan. Till detta kom ett rikt mått av äventyrlighet.

 

Nordkalottens största ornitologiska insats

Wolley, vars svenska var knapphändig, lyckades genom sin höga sociala kompetens organisera det vi kan kalla den största ornitologiska fältinsatsen på Nordkalotten någonsin. Wolley bodde i Muoniovaara periodvis fram till hösten 1857. Kort efter att ha återvänt hem avled han.

Wolley vistades i Lappland under mycket svåra år för den fattiga befolkningen, som kämpade för sin dagliga överlevnad. Antalet människor glesades ut genom svält, sjukdomar och utflyttning bland annat till Norge och Amerika.

Engelsmannen bidrog med medel för att mildra lidandet så långt hans reskassa förmådde och dessutom ordnade han genom vänner i England en insamling för inköp av brödmjöl till folket omkring Muoniovaara.

 

Första kvinnliga fältornitologen

Under sin tid i Lappland lyckades Wolley genom duktiga och språkkunniga medhjälpare engagera upp emot 700 personer, inom en radie på cirka 10 mil, som tillsammans samlade ihop tusentals fågelägg samt många fågelskinn.

Han utbildade många i fältornitologi och bland dem fanns Maria Hellena ”Lana” Muotkajärvi från Enontekiö, som vi kan kalla Nordens första kvinnliga fältornitolog. Kontakterna mellan människorna på Nordkalotten och Cambridge fortsatte efter John Wolleys död.

Efter Wolleys tidiga död publicerades alla hans fynd 1864–1907 av vännen Alfred Newton i Ootheca Wolleyana i två volymer, vilka omfattar hundratals sidor. I det här fallet kan man inte klaga på att det insamlade materialet förblev oredovisat. Böckerna innehåller en detaljerad redovisning av alla fynddata och många ägg avbildades. Det är inte bara material från Sverige.

 

Bra betalt för ”ingenting”

Hur lyckades Wolley med detta i ”svagårens” tid då folket knappt hade mat? Svaret är som ofta god och kontant betalning. Den var så omfattande att den gav avtryck i den lokala ekonomin.

En komplett äggkull av sidensvans kunde inbringa flera tiotusentals kronor i dagens penningvärde. Så Wolley betalade bra för intressanta fynd för vetenskapen. Lokalbefolkningen ansåg engelsmannen vara konstig för att han betalade så mycket pengar för ”ingenting.” Han gick under namnet ”Äggherren” eller Munaäijä på finska.

 

Seitestenen med runskrift från någon gång efter 1855 med koppling till ornitologen och äggsamlaren John Wolley från England. Ordet seite kommer från samiskan och betyder kultobjekt, vanligast en sten med ovanlig form. Foto: Kjell Danell

Minnet av Wolley lever fortfarande kvar i trakten. Av minnesmärken finns i dag rester av det stora hus som ibland kallas Sveriges nordligaste ”herrgård”, handelsgården i Muoniovaara, där han hyrde in sig. Huset var lite av ett zoologiskt laboratorium, som var livligt frekventerat.

Intressantare att besöka är seitestenen med inhuggen runtext, som står långt ute i skogen.

I fri översättning blir texten ungefär så här:
Vi är i Oskars land, vän med Viktoria av England
Den heliga seite med all dess stilla mark (nejd)
Här lät John Wolley of Matlock rita runor efter Sevastopolos fall.

Genom texten får vi svar på vem som gjorde den och en tidsbestämning. Sevastopol ligger på den omtvistade Krimhalvöns sydspets vid Svarta Havet och är en viktig flottbas. Staden belägrades av britterna och fransmännen under Krimkriget och ryssarna utrymde den efter 11 månader i september 1855. Rimligen följde Wolley vad som hände i kriget så gott han kunde från sin nordliga utpost.

 

Handelsgården i Muoniovaara. Det är vad som finns kvar av vad som kallas Sveriges nordligaste ”herrgård”. Foto: Kjell Danell

Ett par andra frågor dyker upp. Kunde någon runskrift vid den tiden och vem högg in dem i stenen? Runskrift användes på sina håll sporadiskt en bit in på 1800-talet och tecknen fanns i böcker. Vi kan bara gissa vem som gjorde den.

Min gissning är att det var Ludwig Knoblock (1836–93), som var Wolleys mest förtrogne medhjälpare. Han var ett universalgeni och gjorde bland annat altartavlan i Muonio kyrka.

 

Nilsson – tongivande bakom Jägareförbundet

John Wolley var dock inte den förste äggsamlaren på svensk mark. Under tidigt 1800-tal var många fågelarter dåligt kända och att samla ägg och skjuta fåglar för vetenskapen gjorde många.

Exempelvis professor Sven Nilsson (1787–1883) från Lund, som utgav bokverket Skandinavisk fauna (1820–60) i flera delar, behövde uppgifter av allehanda slag.
År 1819 skapades Naturhistoriska riksmuseet som byggde upp omfattande samlingar. Sven Nilsson var intendent där och en av de tongivande stiftarna i det som senare blev Svenska Jägareförbundet. När jag läste breven och notaten från Jägareförbundets begynnelse fick jag känslan av att man höll på att stifta en ornitologisk förening på vetenskaplig grund – sannolikt starkt influerat av Sven Nilsson.

 

Zoologiskt material och iakttagelser

En av ledamöternas viktigaste uppgifter var, ansåg Nilsson, att bidra till den zoologiska forskningen genom att sända in zoologiskt material och iakttagelser. Naturhistoriska riksmuseet såg man som en gemensam mötesplats och Svensk Jakts föregångare, Jägareförbundets första tidskrift Tidskrift för Jägare och Naturforskare (1832–34), användes för publicering av zoologiska bidrag från hela landet.

Sven Nilsson skriver om sidensvansen: ”Ett bo med ägg af denna fogel samt hane och hona skjutna invid boet önskas högeligen för Riksmuseum. Äfven önskas ägg och bo till Lafskrikan, Domherren och Natt-wakan (tallbiten).”

På den tiden var kunskapen bristfällig, även om så vanliga djur som björnen, och man visste inte om det fanns en eller flera arter. I Sverige var myrbjörn, ringbjörn och slagbjörn identifierade. Den som levererade skinn och skallar av dessa till Sven Nilsson skulle belönas.

 

För vetenskapen – inte för vinning

Wolley samlade inte ägg för egen ekonomisk vinning eftersom han var av rik släkt och ekonomiskt oberoende, men äventyrligt lagd. Det gjorde inte heller Sven Nilsson, som var av bondesläkt i Skåne och blev en av Sveriges mest aktade akademiker på sin tid. Deras insatser gjordes för naturvetenskapen och för att utveckla den ornitologiska kunskapen. I dag finns det inget skäl att samla in sällsynta fåglars ägg för vetenskapligt ändamål.

Björn Dals Naturforskare och naturaliehandlare (2019), utgiven av Orbis Pictus förlag (Kjugevägen 101, 291 68 Fjälkinge) som säljer den, beskriver Wolley i detalj samt naturaliesamlaren Horace William Wheelwright, deras liv och drivkrafter. Den omfattande boken rymmer all den information man kan önska och är rikt illustrerad.

 

Kjell Danell

kjell.danell@slu.se

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Vapen till salu på Annonstorget

#Svenskjakt

Little ”nap”😃🐾💕 ...

På söndag då smäller det!
Inte bara bockpremiär, utan även duvpremiär för oss som bor i mellersta delen av sverige!
Denna bild är ifrån duvpremiären förra året!
Vilka ska ut på både bock och duva på söndag?



#jakt #jakthund #wachtelhund #apportering #svenskjakt #jakttrion #duva #duvpremiär #hagel #fågeljakt #stubb #beretta #dove #hunting #hunter #jaga #jägare #birdhunting #jagd #jagdhund #
...

New stuff on an old chair. Every season offers new gear to the arsenal. What is the newest piece of kit you have gotten hold of this year? For me, the newest addition is #camo #ullberg
.
.
.
#jakt #jagt #jagd #swarovskioptik_hunting #stalonsweden #bockjakt #bukkejakt #sitkagear #sitkageareurope #roebuckhunting #skyddsjakt #metsästys #oxota #polowanie #vildmarken #nordichunter #svenskjakt #deerhunting #huntinggear #rwshunting
...

16:e augusti är ett heligt datum för många jägare. Hur är det för dig? Har du rekat markerna? Har du koll på råbockarna och på utrustningen? En som definitivt har koll inför söndagens premiär är nathalie_larsson84

Med start på premiärdagen och fram till och med fredagen den 21:e augusti, kommer Nathalie att gästspela på vårt Instagramkonto ruagammotecsweden där du i inlägg och stories kommer att få följa med Nathalie ut på jakt.

Missa inte att följa oss och missa heller inte möjligheten att ställa dina frågor, både kring jakten och utrustningen till Nathalie och oss!
.
.
📸: hansberggren
#bockjakt2020 #bockjakt #jakt #jägare #svenskjakt #jaktpremiär #merkelhunting #pürschjakt #bockpürsch #ruaghunting #normaammo
...

Kul att hänga på skjutbanan 💥
.
.
.
#dinjaktbild #passionforhunting #övningsskytte #jagd #jagt #waidmannsheil #hunting_the_wild #huntinglife #jägare #alltomjaktochvapen #nordichunter #gohunt #jaktbilder #huntingpic #huntingphoto #huntingday #huntingislife #svenskjakt #trijiconhunt #metsästys #blaser #blaserr8 #blaserr8professionalsuccess #blaserr8success #teamblaser #blasersweden #swedenhunting #huntingtime #jaktforlivet #jaktärjakt
...

Super excited about my new setup🙌🏼🌿

That grsriflestocks Bifrost really suits my blaser R8

Can’t wait to try it out💥
My old one was awesome as well, but pretty happy with this upgrade 🙌🏼🌿

So many possibilities in this stock 🙌🏼

.
.
.

#kuiueurope #hunting #jagt #jagd #jakt #chasse #kuiu #kuiunation #kuiuinthefield #jagtidanmark #jäger #jaktförlivet #seetheunseen #blaserr8 #optics #swarovskioptik #svenskjakt #knækogbræk #roebuck #jagenindeutschland #jæger #rifle #huntplanapp #forestfables #blaser #grs #swarovski #jagenmeinepassion #jägare #denmark
...

Är det någon mer som är taggad på bockjaktspremiär?!💥👊🏼 ...

5 years ago today 🤩 my good friend and I called in this Roebuck, memories created 🤩 lofrette #bukkejakt #rådyrbukk #lokkejaktpårådyr #lokkejakt #buttolo #bockjakt #bockjagd #buck #buckhead #buckhunting #buckhunter #bucks #buckseason #blaserr8 #lyngdaljaktogfiskesenter #rådyr #rådyrjakt #jaktinorge #hunting #huntingphoto #huntingphotography #jaktbilder #utpåturaldrisur #nature #njff #jeger #jegerogfisk #jegeravisen #jaktjenter #svenskjakt ...

Jaktmarker på Annonstorget

Jägartips
Tipsen du inte kan vara utan
Lindroth testar vapen
Ulf Lindroth testar och tipsar
Tolv myter
Om vildsvin och vildsvinsjakt
Läsarnas jakter
Läs om läsarnas jaktlycka

Samtidigt på JaktPlay