Norrbottens jägareförbund vill återgå till brunstuppehåll. Flera motioner i ärendet kom upp under länsstämman.

Älgavskjutningen fortsätter nedåt i Värmland. För första gången sedan 1950-talet ligger avskjutningen i år under 3.000 älgar.

Aldrig förr har det skjutits så mycket älg i Norrbotten som de senaste två åren.
Under fjolårets älgjakt sköts det till och med fler älgar än rekordåret 2015.
Men slår man ut avskjutningssiffrorna över Norrbottens stora arealer handlar det om endast 1,5 älgar per tusen hektar.

Resultatet från den norska älgjakten visar på en nedgång med 300 fällda älgar från föregående år och en minskning med 22 procent från rekordåret 1999/2000.

Dålig fyllnadsgrad och möjligheten att kunna kombinera renskötsel och älgjakt. Det är faktorerna bakom funderingarna på att slopa brunstuppehållet på älg i Jämtland, i vart fall i de områden som ligger nära fjällen.

I stora delar av Jämtland vill skogsbrukets företrädare slopa brunstuppehållet i älgjakten. I Norrbotten hoppas Jägareförbundet att brunstuppehållet återinförs. En förhoppning är att de nya ledamöterna i viltförvaltningsdelegationen ska rösta för ett återinförande.

Genom att införa nationella fällavgifter på älg, som sedan fördelas mellan länsstyrelserna, skulle skillnaderna över landet utjämnas. Förslaget finns med i Naturvårdsverkets utredning om hur administrationen för älgförvaltningen kan finansieras och skulle innebära kraftigt höjda kostnader för norrländska älgjägare.

Jägare som inte har med saken att göra får betala för länsstyrelsernas administration av älgjakten om Naturvårdsverkets förslag vinner gehör. En del av finansieringen ska nämligen ske genom Viltvårdsfonden. Jägareförbundet motsätter sig förslaget.

Älgförvaltningsområde Blekinge Väst saknar en fungerande ledning sedan markägarnas representanter i älgförvaltningsgruppen hoppat av sina uppdrag. Något som är mycket olyckligt för viltförvaltningen, kommenterar Peter Nilsson, ordförande i Jägareförbundet Blekinge.

Generellt är älgstammen på väldigt många områden en katastrof, både kvantitativt och kvalitativt. För att komma tillrätta med det krävs att myndigheterna reglerar jakten.

Rune Westman har varit med i Frebbenbo jaktlag i 50 år. Älgen på bilden är den största som han och jaktlaget har skjutit i alla tider.

Nu ifrågasätts slopandet av brunstuppehållet under älgjakten i Norrbotten.
Det är Carl-Gustaf Thulin, vid Centrum för vilt- och fiskforskning på SLU i Umeå, som varnar för en sämre kvalité i älgstammen.

I lördags vargdödades den fjärde hunden för i höst i området. Men länsstyrelsen vill inte ha skyddsjakt för snart är det licensjakt.

I Norrbotten måste alla fällda älgar förses med en plombering. Det har länsstyrelsen beslutat.
I höstas hittade polisen en oplomberad älg vid en kontroll.
Men det är inte olagligt menar åklagaren som nu friar en jägare från brottsmisstankar.

Naturvårdsverket har lämnat förslag till regeringen hur reglerna runt viltvårdsområden, VVO, skulle kunna förtydligas och förenklas.
– Vi är mycket missnöjda. Förslagen kan till och med försvåra för älgjakten, säger riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné.

Jägaren Börje Johnsson skadades med svåra smärtor som följd när han från två meters höjd ramlade baklänges och fick jakttornet över sig andra älgjaktdagen. Han har inte hämtat sig helt ännu, och vill nu uppmana jaktlagen att se över sina tornkonstruktioner.

Under årets älgjakt i Värmland fälls med stor sannolikhet färre älgar jämfört med fjolårets jakt.
Så låga avskjutningsnivåer har länet inte haft sedan slutet av 1950-talet.

Jag jagar älg varje år sedan många år tillbaka – både i norra och mellersta Sverige. Trivsam jakt och bra jaktkamrater förgyller detta, men det finns alldeles för många onödiga och rent av farliga vägpass

Högsta domstolen kan komma att syna ett gammalt jaktbrott i Norrbotten. Det handlar om en jägare som sköt en älgko på en jaktklubbs mark utan att meddela detta.