Verket om skyddsjakt på varg ”Andra frågor har prioriterats högre”
Fyra år efter att Naturvårdsverket tog fram förslag på hur skyddsjakten kan utvecklas har inget av förslagen fått något genomslag när länsstyrelserna ska besluta om skyddsjakt.
Ingenting har alltså hänt efter att Naturvårdsverket i oktober 2015 presenterade sin 126-sidiga rapport med förslag på hur skyddsjakten på varg kan utvecklas. Knappt någon tycks ens längre känna till att rapporten existerar.
Svensk Jakt ställde därför följande tre frågor till Naturvårdsverket.
1. Vad hände med förslaget om differentierad skyddsjakt efter att rapporten släpptes hösten 2015?
2. Vad har hänt med förslaget om att Viltskadecenters rekommendationer skulle genomlysas av Naturvårdsverket?
3. I rapporten från 2015 ser Naturvårdsverket goda möjligheter att utveckla arbetssättet vid hantering av närgångna vargar. Kommer Naturvårdsverket att börja arbeta med detta? I så fall – när kommer det arbetet att inledas?
Gunilla Ewing Skotnicka är biträdande avdelningschef vid Naturvårdsverket. Hon väljer att besvara frågorna övergripande och till en början vill hon lyfta fram att regeringsuppdraget var ett uppdrag av mer undersökande karaktär där Naturvårdsverket skulle beskriva möjliga sätt att utveckla skyddsjakten på varg.
– Undersökningen skulle sedan kunna tjäna som underlag för eventuella regeländringar och andra åtgärder för varg vid behov, men inte bestämt om och när sådana steg skulle tas, säger Gunilla Ewing Skotnicka.
– Vi har efter att vi levererade uppdraget fortsatt vårt arbete med viltförvaltningens olika delar på nationell nivå. Det är många olika frågor som är viktiga och har hög prioritet. Andra frågor har prioriterats högre än förslagen om vägledning från regeringsuppdraget, fortsätter hon.
”Andra frågor har prioriterats högre än förslagen om vägledning från regeringsuppdraget.”
Gunilla Ewing Skotnicka
– Vi kommer snart att revidera förvaltningsplanerna för rovdjur. Vissa av frågorna som lyftes i regeringsuppdraget kan komma hanteras inom arbetet med revidering av förvaltningsplan, avslutar Gunilla Ewing Skotnicka.
Inte heller Naturvårdsverkets Hanna Dittrich Söderman, som var med och skrev rapporten 2015, kan svara på varför inget av förslagen vunnit gehör. Hon arbetar själv inte längre med vargfrågan inom Naturvårdsverket men hon vill förklara en del av bakgrunden till regeringsuppdraget.
– Den svenska licensjakten på varg var starkt ifrågasatt av EU på den tiden. Och regeringen ville att Naturvårdsverket skulle utreda hur en utökad skyddsjakt skulle se ut med tanke på att EU kunde komma att stoppa licensjakten helt och hållet, säger Hanna Dittrich Söderman.
– Men jag vill också säga att jag tycker att förslagen vi gav i vår rapport var bra, fortsätter hon.
”Jag tycker att förslagen vi gav i vår rapport var bra.”
Hanna Dittrich Söderman
Hanna Dittrich Söderman anser dock att länsstyrelserna eller någon annan mycket väl skulle kunna hänvisa till Naturvårdsverkets rapport när mål om skyddsjakt överklagas till domstol.
– Vi har en prejudicerande dom om licensjakt på varg från Högsta förvaltningsdomstolen. Det kan nog vara bra om vi får ett prejudikat även i mål om skyddsjakt på varg, säger Hanna Dittrich Söderman.
Läs mer
Samtliga artiklar i Svensk Jakts granskning av skyddsjakt på varg
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.