I samband med att Liberalerna valde Simona Mohamsson till partiledare 2025 möblerades det också om lite i regeringen Kristersson vad gäller L-statsråd. Mats Persson lämnade då posten som arbetsmarknadsminister och efterträddes av Johan Britz. Utöver det uppdraget vikarierar Johan Britz sedan 2 mars 2026 även som klimat- och miljöminister, under partikamraten Romina Pourmokhtaris föräldraledighet.

På tisdagen besökte den tillförordnade miljöministern Svenska Jägareförbundets kansli Öster Malma i Södermanland. Den mottagande förbundsdelegationen, under ledning av förbundets förste vice ordförande Mikael Samuelsson, gav Britz en rundvandring där arbetet med våtmarker och förbundets Projekt fjällgås var två av programpunkterna.

Från stiftelsen Svensk våtmarksfond, som bildades 1995 på initiativ av Jägareförbundet och Birdlife Sverige, fanns fondens generalsekreterare Hans von Essen på plats och förevisade våtmarksarbetet på just Öster Malma.

”Tydlig politisk vilja”

Strax innan klimat- och miljöministern avslutade sitt besök fick Svensk Jakt en pratstund med honom.

Tidöregeringen tillsatte 2024 en utredning för att minska byråkratin kring våtmarker, och därmed underlätta för dem som vill återväta våtmarker. Hur har det gått med den, har den kommit fram till något?

– Vi får väl återkomma i det, men det har blivit tydligt här i dag att det finns många byråkratiska hinder för att vi ska kunna återväta fler marker. Det handlar om markägare som delar en mark som skulle kunna återvätas, det handlar om hur pengar betalas ut från länsstyrelser, det handlar om samspelet mellan länsstyrelser och kommuner. Det finns flera saker här som vi kan göra enklare. Det finns en tydlig politisk vilja i Sverige, från Liberalerna och från regeringen, om att vi ska återväta fler marker.

När slopas strandskyddet för våtmarker?

– Vad gäller utdikade marker som återvätats efter 1975 har vi tagit bort regeln som gör att sådana marker omfattas av strandskyddd, det är ett första steg. Sedan har vi en stor strandskyddsutredning på gång och den kommer att innebära kraftfulla lättnader i strandskyddet när den sedan genomförs efter nästa val.

De flesta jaktfrågor har under den innevarande mandatperioden legat på landsbygdsdepartementet och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), men vissa frågor med tydlig jaktlig koppling finns ändå på miljöministerns bord. Däribland frågor som berör de marina ekosystemen – haven – med bland annat sälar och skarvar.

I regeringsförklaringen 2024 sa statsminister Ulf Kristersson: ”Vi vill underlätta för jakt på säl och skarv som orsakar problem för det kustnära fisket.” Tycker du att ni har lyckats med det?

– Vi jobbar tillsammans med Estland på att uppmärksamma EU på att skarven i dag är en skyddad art och vi vill – Liberalerna vill – att det ska bli allmän jakt på skarv. Det är ett sätt att minska den populationen, som har växt väldigt kraftfullt – inte minst i våra kustområden.

Ständig tillväxt fungerar inte

– Vad gäller sälen behöver vi fundera lite på hur vi ska göra detta, i relation till jägare – det gäller också vildsvin – nämligen: Hur ser vi till att det blir relevant och intressant att genomföra den här jakten? Både vildsvins- och sälpopulationerna har växt på vissa håll och blivit stora problem för fastighetsägare och för fisken som sälarna äter upp.

Men till skillnad från för vildsvin finns det ett förbud mot att sälja sälprodukter, vilket gör detta problematiskt?

– Ja, det är värt att titta på det. I och med att vi nu diskuterar med Grönland hur man ska göra med sälen – kött och annat – så väcks den frågan till liv. Det är klart att det vore smart att ta bort det förbudet mot att sälja sälprodukter.

Helsingforskonventionens – Helcoms – sälrekommendation, som styr det svenska regelverket för sälförvaltning, föreskriver att sälpopulationerna ständigt ska vara i tillväxt. Hur rimmar det med att skapa en hållbar förvaltning med friska, levande hav och en stor biologisk mångfald?

– Nej, det rimmar ju inte riktigt. Det är ungefär samma problem som vi sett med skarven. När EU skyddade skarven hade vi en population om cirka 50 000 fåglar, nu börjar vi närma oss två miljoner. Då måste man ställa sig frågan om den typen av beslut som fattats tidigare, med den data vi hade då, är rätt i dag. Och så är nog inte fallet i dagsläget, varken för säl eller skarv.

Avslutningsvis, vad betyder jakten för Sverige för dig?

– Många saker. Jakten betyder vård av mark och natur, vård av våra viltstammar – och det är en fantastisk fritidsupplevelse för väldigt många människor.