Styrelsen för Jägareförbundet Rättvik föreslår i en motion flera åtgärder för att acceptansen för varg skulle kunna öka. Att som Naturvårdsverket tro att ökad information ökar acceptansen fungerar inte.

Peter Eriksson fortsätter som ordförande i Jägareförbundet

På Naturvårdsverket tycks man mena att bara man tjatar tillräckligt mycket om vilka små problem vargen orsakar, kommer den dumma landsbygdsbefolkningen att acceptera varg, skriver kretsen i sin motion, där man föreslår att Jägareförbundets samtliga länsföreningar påverkar sina länsstyrelser i dess arbete gentemot Naturvårdsverket.

Kretsen vill se en fungerande förvaltning som bland annat kan nås genom skyddsjakt på eget initiativ, slut på att misstänkliggöra den svenska jägarkåren som tjuvjägare samt dna-analyser av samtliga vargangrepp för att sortera ut de skadegörande individerna.

Oförändrad medlemsavgift – fördelningen ska ses över

Minskad acceptans

Årsstämman gick på förbundsstyrelsens linje: Acceptansen för varg kan endast öka om förvaltningen tar hänsyn till de intressen och näringar som drabbas. Den utbredda tron att mer kunskap ökar acceptansen är felaktig.

Alla attitydundersökningar visar tvärt om att kunskap om varg, särskilt egen förvärvad sådan, leder till minskad acceptans, anser årsstämman.

Man understryker att förbundsstyrelsen satsat mycket på opinionsbildning, med målet att göra vargfrågan till en valfråga i höst. Stämman beslutade att bifalla motionen.

Jägare ska ersättas

Det känns orimligt att vi jägare ska ta samhällskostnaden för rovdjur som vi blivit påtvingade genom utebliven förvaltning, anser styrelsen för Jägareförbundet Gävleborg. I en motion föreslår man därför att skyddsjakt på rovdjur kan skötas av polisen eller länsstyrelsen.

Förbundsstämman var lite tveksam till förslaget. Man betonar fördelarna med att lokala jägare kan delta i skyddsjakterna, bland annat för att de ska känna delaktighet i förvaltningen. Man är heller inte säker på att länsstyrelsen alltid har personal med de kunskaper som krävs för att kunna genomföra skyddsjakterna. Det handlar också om de intrång i ägande- och jakträtten som då måste begås.

Däremot menade årsstämman, precis som motionären, att det är orimligt att kostnaderna för skyddsjakt ska tas av den enskilde jägaren. Därför beslutade man att bifalla motionen genom att förbundsstyrelsen får i uppdrag att verka för att de som genomför skyddsjakt på stora rovdjur får skälig ersättning.

Skräm vargarna

Erik Eriksson, Jägareförbundet Sunne, föreslog i en motion att framtida licensjakt på varg ska omfatta flera revir och ske i kombination med jakt på ett angivet antal vargar som får fällas fritt inom länens gränser.

Detta för att öka skrämseleffekten av jakten. Med det kommer fler vargar i kontakt med jakt och genom det lär sig att sky både människor och hundar.

Jägareförbundet Värmland har ställt sig bakom motionen, vilken också bifölls av förbundsstämman. Vargar är läraktiga och därför bör licensjakten inte endast syfta till att minska stammen, utan också ge en skygghetseffekt på de vargar som blir kvar.