Vem får egentligen jaga älg på statens marker på renbetesfjällen i Jämtland? Frågan är aktuell inte minst eftersom älgjakten, som från början var menad som samernas husbehovsjakt, leder till stora avlysningar i jakten för småviltjägarna i samma områden.

Cirka 500 jägare

Exakt hur många som har jakträtt på älg på statens marker på renbetesfjällen i Jämtland är omöjligt att ta reda på eftersom länsstyrelsen, som ska sköta tillsynen av jakten, saknar förteckning över vilka samebymedlemmar som har jakträtt på statens marker i länet. Länsstyrelsen uppskattar dock att det totalt handlar om maximalt 500 personer, några hundra samebymedlemmar plus så kallade fjällägenhetsinnehavare.

Ett betydande antal av dessa jagar dock inte eftersom många med jakträtt är barn under 18 år. Dessutom finns det ett antal jakträttsinnehavare som helt enkelt inte har möjlighet eller ens är intresserad av att jaga.

Totalt förfogar jakträttsinnehavarna över cirka 1,5 miljoner hektar och tar man bort sjöar och högalpin miljö handlar det om cirka 1,1 miljoner hektar jaktmark på älg.

Får inte överlåtas

Jakträtt på statens marker får inte överlåtas till någon annan. Jakträttsinnehavare får heller inte på eget bevåg ta med sig egna jaktgäster på älgjakt.
Ändå sålde länsstyrelsen Jämtland, via samebyar och fjällägenhetsinnehavare, 358, årsjaktgästbevis på älg förra hösten.

Det handlar om att jakträttsinnehavare ringer länsstyrelsen och ber myndigheten skriva ut gästårsjaktkort på älg till gästjägare som ska delta vid deras älgjakter på statens marker.
Gästårsjaktkort kostar 500 kronor och det finns ingen begränsning på hur många jaktgäster man får ta med.

Flest i Njaarke

Flest gästjägare, 85 stycken, löste förra hösten gästkort inom Njaarke sameby som sträcker sig över Åre och Krokoms kommuner.

– Länsstyrelsen upplåter sin del av jakträtten till gästjägarna, förklarar Jon Paulsson, chefsjurist på länsstyrelsen Jämtland.

Svensk Jakt har uppgifter om att samebyar även säljer älgjakt på statens marker. Uppgifter som stöds av flera tjänstemän på länsstyrelsen Jämtland, bland andra Jon Paulsson.

– Ja vi har information om att det finns sådana fall.

Men älgjakten får väl inte säljas vidare.

– Det är helt rätt. Men samebyarna kan ta betalt för till exempel guidning och boende. Länsstyrelsen kan inte ha några synpunkter på det.

Varför inte då? Jakten borde väl ha ett stort värde i det totala prispaketet?

– Vi har gjort klart för samebyarna att det inte är själva jakten de får sälja vidare och jag utgår från att de inte gör det heller, säger Jon Paulsson.

Över 30 år

Det här systemet har, enligt länsstyrelsen, funnits sedan 1987 och det tillämpas bara i Jämtlands län. Men det finns ingen så kallad dubbelregistrering i Jämtland och när registrerad älgjaktmark saknas för staten borde det heller inte finnas någon jakträtt på älg för länsstyrelsen att upplåta.

Trots upprepade försök under två månaders tid har länsstyrelsen Jämtland inte kunnat svara på hur det kan komma sig att myndigheten tycker sig ha rätt att upplåta älgjakt till någon annan.

– Därför startar vi nu en utredning för att ta reda på om vi gjort något fel under de här åren, säger Jon Paulsson.

Länsstyrelsen Jämtland ska alltså utreda sig själva?

– Ja. Det är en unik situation med älgjakt på renbetesfjällen i Jämtland som inte går att jämföra med andra län. Därför finns det ingen annan som kan ge något svar om vi gjort rätt eller fel, anser Jon Paulsson.

Vad händer då om länsstyrelsen kommer fram till att ni upplåtit jakt som ni inte har rätt att upplåta?

– Då får vi se till att registrera älgmarken och sedan forma ett system som är rätt.

Varför är det viktigt att länsstyrelsen ska sälja jaktkort på älg på statens marker i Jämtland – något som inte görs i andra fjällän?

– Det är inte viktigt för länsstyrelsen Jämtland. Hur andra länsstyrelser hanterar jakten på statens marker är upp till dem.

Vilka konsekvenser kan en felaktig jaktupplåtelse ge länsstyrelsen?

– Det vet jag inte. Det beror väl i så fall på om Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern för det första väljer att ta upp ärendet och för det andra om deras eventuella utredningar skulle visa att länsstyrelsen gjort något fel.

Kan jägare som jagat med länsstyrelsens jaktkort dömas för jaktbrott?

– Det förefaller ytterst osannolikt även om de formellt sett jagat utan jakträtt.

Leder inte en ökad älgjakt till fler avlysningar av ripjakten på statens marker. Och strider inte det i så fall mot regeringens intentioner om att boende i Sverige ska ha företräde att jaga ripa i fjällen under fågeljaktens tre första veckor?

– Om fler jagar älg fylls också tilldelningarna fortare. Och länsstyrelsen måste enligt rennäringslagen avlysa småviltjakt i samband med älgjakt om samebyn begär detta, säger Jon Paulsson.