Vildsvinen intar en särställning i hur viltet värderas, konstaterade riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné under sitt föredrag på Sveriges vildnads seminare. Om rådjuret beskrevs på samma sätt som vildsvinet skulle det bli ramaskri. Foto: Kjell-Erik Moseid & Madeleine Lewander

Skyddsjakten påverkar urgammal jaktetik

Premium

När stiftelsen Sveriges vildnad på fredagseftermiddagen avrundade sitt seminarie om skyddsjakt resonerade riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné om vi kan behålla vår jaktetik när uppfattningen att vilt är skadedjur blir allt vanligare.

Från podiet på Öster Malma konstaterade Daniel Ligné att den ursprungliga tanken med skyddsjakt är att den ska användas för att ta bort enskilda skadegörande individer.

– Så har det varit under lång tid, men det fungerar inte längre. Skyddsjakten har blivit något helt annat.

Allmän jakt och licensjakt ska reglera viltstammars täthet, kvalitet och utbredning. Ett förhållandevis nytt problem är att vi numera hanterar flocklevande vilt på ett sätt som inte gjorts tidigare – vildsvin, varg, gäss och dovvilt för att ta några exempel.

 

Pedagogisk effekt

– Men hur ska vi hantera dessa flocklevande arter. Har skyddsjakten någon pedagogisk inverkan på djuren som inte skjuts? Lär de sig något av det? Vi har numera skyddsjakt på diande dovkalvar som inte hunnit äta ett grässtrå. Då vill det till att det har en pedagogisk effekt att skjuta en sådan, om det ska vara någon mening med skyddsjakten, sa Daniel Ligné.

Han uppfattar ibland skyddsjakttillstånd som plåster på såren. Att den som har problem får tillstånd av länsstyrelsen mer som ett sätt att göra denne nöjd, än att det har någon verklig effekt på det problem som den sökande har i sina grödor eller sin skog.

 

Etiken vid skyddsjakt i fokus för Sveriges vildnad

Vildsvin för sig

Ligné resonerade kring om alla djur är lika mycket värda. Nej, sa han och visade en bild där viltet delats in i A-laget, B-laget och vildsvinen, med flera exempel på hur vildsvinen beskrivs i media. Där de omnämns med ord som attackvildsvin, eliminera, superfälla, suggor som är abnormt fertila och så vidare.

– Byt ut vildsvin mot rådjur och fundera på hur det skulle bli. Vi ska skjuta alla rågetter för de är abnormt fertila, superfälla ska eliminera rådjuren. Hur gärna vi än vill att allt vilt ska behandlas lika, så är det inte så, sa Daniel Ligné.

 

Dålig förvaltning

Hur omfattande är skyddsjakten? Ingen vet. En femtedel av de jägare som tillfrågades i en undersökning uppgav att de ägnat sig åt skyddsjakt, och Daniel Ligné antar att en lika stor andel av de vanligaste arterna som skyddsjagas också skjuts under sådan jakt.

En enkät bland kommunjägare visar att den kommunala viltförvaltningen inte är en särskilt reglerad verksamhet. Det saknas planer för förvaltningen, jägarna soom utför den är oförsäkrade, brist på utbildning och instruktioner är påfallande, bland annat.

– Därför har vi startat ett projekt med vilket vi ska stötta de kommunala skyddsjägarna.

 

Brister i etiken

Skyddsjakten i sig luckrar upp vår jaktetik, våra värderingar och normer och slutligen lagar, menade Daniel Ligné. Fungerar etiken och jägarnas frihet under ansvar idag?

I det fall det brister i etiken spaltade Ligné några punkter på vad det beror på: ny teknik, nya viltarter, ändrad attityd till vår fauna, en ny sorts jägare samt nya jaktmetoder/kulturer.

– Om vi inte slår vakt om vår jaktetik, kommer vi inte att ha kvar vår mycket liberala jaktlagstiftning.

 

Ändrad inställning

När Jägareförbundet frågade jägarna om hur de upplever hur jaktetiken efterlevs fick de svar som överraskade. Många fler än man trott tycker att det brister i etiken. Inte hos de själva naturligtvis, men hos andra, som grannar, utländska jägare, etcetera.

– Vi ser en ändrad grundinställning till jakten. Den gamla tidens jägare som ställer viltvården i centrum är på väg att försvinna, och ersätta av en ny typ av jägare där själva jaktutövningen är det som är huvudsaken, sa Daniel Ligné.

 

Problem eller resurs

Han fortsatte med att belysa den höga acceptansen för jakt som finns hos den svenska allmänheten. Något som är helt avgörande för viltförvaltningen.

– Det grundar sig på två orsaker, att man någon gång får äta viltkött och att viltet tas tillvara. Mot bakgrund av det är det angeläget att diskutera allmän jakt och licensjakt där vi jagar för att ta tillvara en resurs, kontra skyddsjakt där vi jagar för att eliminera ett problem. Det är något som har betydelse för allmänhetens inställning till jakt, sa Daniel Ligné.

Är viltet ett problem eller en resurs, frågade Ligné avslutningsvis.

– Idag står vi och svajar och betraktar det som lite av varje. Men jag vill att vi så långt som möjligt ser viltet som en värdefull resurs.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev