Publicerad 8 oktober 2020 - 06:05

Det nya märkningsprojektet visar att merparten av de älgar som i vintras uppehöll sig norr om Harads vistas på helt andra ställen under sommar och höst, över flera älgförvaltningsområden. Något som skapar utmaningar i älgförvaltningen, enligt Sveaskog. Foto: Lars-Henrik Andersson, Karta: Sveaskog

Ny gps-märkning visar: Fjällnära älgar orsakar betesskador för Sveaskog

Premium

Det är främst vandringsälg från Muddus nationalpark och fjällnära områden ovanför odlingsgränsen som orsakar stora betesskador på Sveaskogs ungskogsområden norr om Harads. Därför vill nu skogsbolaget att avskjutningen ökar på bland annat statens mark ovan odlingsgränsen.

Under vårvintern 2020 förseddes 30 älgar, 20 hondjur och 10 tjurar, med gps-sändare. Älgarna märktes i ett område norr om Harads i Norrbotten. Det är i samma område som Sveaskog haft problem med höga betesskador. Något som det statliga skogsbolaget ville åtgärda genom att skyddsjaga älg från helikopter i vintras. Länsstyrelsen sade nej men Naturvårdsverket sade ja till skyddsjakt. Ärendet drog dock ut på tiden och Sveaskog genomförde därför ingen skyddsjakt.

Skogsbolaget avstår från skyddsjakten

Långa vandringar

Marcus Jatko, Sveaskog Norrbotten. Foto: Lars-Henrik Andersson

– En del av de märkta älgarna uppehåller sig i Muddus nationalpark och ovan odlingsgränsen under sommaren och hösten, säger Marcus Jatko vid Sveaskog.

Bara ett par av de märkta älgarna var den 20 september kvar i Haradsområdet, medan några befann sig i skogarna mellan Murjek och Gällivare och resten i Muddus nationalpark och på statens mark ovan odlingsgränsen. Förenklat handlar det om en 15 mil lång spridning i nordvästlig riktning (se karta).

Marcus Jatko berättar att skadorna i det aktuella området, norr om Harads i Lule älvs dalgång, är omfattande.

– Det är främst vandringsälgar som orsakar skadorna.

Sveaskog fick även ett föreläggande från Skogsstyrelsen att hugga ner betesskadad ungskog och plantera ny skog. Det var det som fick Sveaskog att ansöka om skyddsjakt för att på det sättet få ner skadebilden. Skyddsjaktsansökan mötte dock stark kritik i jägarleden.

 

Andra metoder

Nu försöker Sveaskog få ner älgstammen och få bukt med skadeproblematiken på andra sätt, dels via ett så kallat jakttidsfönster. Älgjakten avslutades 29 november i nio av Norrbottens 14 kommuner. Men i ett område öster om Lule älv, som sträcker sig från Svartlå i söder upp till Vuollerim i norr  kommer ett så kallat jakttidsfönster att öppnas, där det blir tillåtet jaga älg från 19 december 2020 till sista januari 2021.

Sveaskog kommer ha möten med jaktlag i området, uppger Marcus Jatko.

 

Riktad jakt

Förutom längre jakttid i det betesdrabbade området gäller det att öka avskjutningen där älgarna uppehåller sig på hösten, anser Marcus Jatko.

Han påpekar samtidigt att det är en fråga som måste lösas av länsstyrelsen och de som har jakträtten på älg i de områden där älgarna vistas på hösten.

 

Gps-märkningen visar att vandringsälgarna kan gå långt och befinna sig miltals från vinterbeteslandet under hösten.

– Vi har nu en älgtjur som vandrat hela vägen till Nikkaluokta och fyra gps-märkta älgar har blivit skjutna under höstens jakt. Försök undvika skjut märkta älgar, de är en viktig pusselbit i den framtida förvaltningen, uppmanar Marcus Jatko.

Han fortsätter:

– Det vi ser är att de märkta älgarna rör sig över väldigt stora områden. Det handlar om en total sträcka på  15 mil över tre olika älgförvaltningsområden med flera olika jakträttsinnehavare. Det här är en utmaning i förvaltningen men det måste göras en insats för att minska antalet älgar som kommer ner i de här ungskogsområdena på vintern, säger Marcus Jatko.

 

Gemensamt ansvar

Han menar att alla berörda mark- och jakträttsinnehavare måste ta sitt ansvar.

– Länsstyrelsen har en viktig uppgift att göra sin del för att försöka öka avskjutningen i Muddus och ovan odlingsgränsen där de ansvarar för jakten. Det krävs ett samarbete och en samsyn för att göra något som ger resultat.

 

• Kommer ni ansöka om skyddsjakt även kommande vinter?

– Vi hoppas att jakttidsfönstret innebär att vi kan göra en insats under den perioden och att vi får med oss jägarna och jaktlagen att jaga under den tiden i det här området. Det är första steget, säger Marcus Jatko.

På 1980-talet förseddes älgar i ungefär samma område med sändare och vandringsmönstret då liknar mycket även dagens vandringsmönster.

– Visst förstår vi att vi alltid kommer få leva med betesskador men vi måste få en rimlig chans att få upp ungskogen. Därför måste vi göra allt vi kan under ordinarie jakttid. Jägarna har gjort ett bra jobb och försöker verkligen sänka stammen, säger Marcus Jatko.

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram