Publicerad 16 oktober 2017 - 14:44

Norsk myndighet kritiserar brister i svenska myndigheters kartläggning av CWD. Foto: Bert-Åke Andersson

Norge kritiskt till brister i svensk kartläggning av sjuka älgar

Den fruktade klövviltssjukdomen CWD, chronic wasting disease, borde tas på större allvar av svenska myndigheter. Det hävdar norska Mattilsynet och efterlyser snabba åtgärder och bättre insatser för att kartlägga en eventuell spridning i Sverige.

2016 upptäcktes avmagringssjukdomen i Norge, nära svenska gränsen i södra Jämtland. Renar och älgar har varit smittade av CWD, och i Norge har bland annat en omfattande utrotning av ren startat i de områden där smittan påträffats.

Vildrenen i området håller sig ganska stationärt på några fjälltoppar, men de smittade älgarna är ett större problem.

 

Smittade djur nära gränsen

De har hittats inom en kilometer från den svenska gränsen där älg sedan urminnes tider vandrat mellan Sverige och Norge.

Norge har tagit hotet på allvar, men i Sverige har myndigheterna enligt Mattilsynets kritik tagit allt för lätt på hotet. Sverige avvaktar bland annat ett beslut i EU-kommissionen för finansiering av åtgärder.

– Att svenskarna ska sitta still och inte göra något alls innan dess är vi väldigt besvikna på, säger Karen Johanne Baalsrud, direktör för växter och djur på det norska Mattilsynet i en artikel i svt.se/jamtland.

– Det är nu vi skulle ha användning av en kartläggning. Vid det här tillfället har landsgränserna ingen betydelse för de här djurstammarna är gemensamma för både Sverige och Norge, säger hon.

 

Liten risk att människor smittas

CWD är en så kallad prionsjukdom som liknar galna ko-sjukan. Risken att CWD ska överföras på människor anses som mycket liten.

CWD leder alltid till att djuret dör, men sjukdomsförloppet är långsamt och det kan ta över ett år innan djur visar symptom på sjukdomen. Djur som bär smittan kan sprida den under hela sjukdomstiden. Tydliga symptom på CWD är avmagring, vinglig gång och att djuret dreglar.

SVA tar emot alla sjuka djur för provtagning, men norska Mattilsynet anser inte att den passiva insatsen är tillräcklig.

– Det hade varit bra om svenskarna hade kommit igång i år, eller egentligen helst i fjol, med att ta prover, säger Karen Johanne Baalsrud.

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram