Jägareförbundets ekonomichef Marianne Åkerlund Lindmark. Foto: Privat

Svenska Jägareförbundets resultat för 2021 var minus 0,4 miljoner kronor. Det kan jämföras med 2020, då resultatet var plus 8,7 miljoner kronor. 2019 var resultatet minus 2,9 miljoner, 2018 minus 3,9 miljoner och 2017 plus 11,2 miljoner.
Svenska Jägareförbundets operativa resultat backade, från 11,5 miljoner kronor 2020 till minus 2,5 miljoner kronor för 2021.

–  Intäkterna under 2021 uppgår i princip till samma belopp som de gjorde under 2020, men fördelningen är något annorlunda då medlemsintäkter och övriga intäkter minskat, medan anslag och bidrag ökat i motsvarande mån. Tyvärr minskade medlemsintäkterna något under 2021 i jämförelse med 2020 till följd av att fler medlemmar valde medlemskap utan Svensk Jakt, säger Svenska Jägareförbundets ekonomichef Marianne Åkerlund Lindmark.

Plus 8,7 miljoner för Jägareförbundet

Barkborrar

2021 uppgick Svenska Jägareförbundets medlemsintäkter till 65,5 miljoner kronor, en minskning med 1,5 procent gentemot 2020. Medlemsavgifterna står för 37 procent av förbundets verksamhetsintäkter.

Vid utgången av 2021 hade 77,5% av förbundets medlemmar ett medlemskap som inkluderar tillgång till Svensk Jakt, i form av papperstidning i brevlådan och tillgång till allt premiummaterial på Svenskjakt.se.

– Övriga intäkter minskade även de mot föregående år beroende på att förbundet under 2020 blev tvingade att avverka skog på Öster Malma till följd av barkborreangrepp, vilket då ledde till en intäkt. En aktivitet som vi hoppas inte ska inträffa varje år. Ökningen i anslag och bidrag går att härleda direkt till det utökade uppdrag förbundet har när det gäller förvaltning av invasiva arter samt en viss ökning av kursverksamhet gentemot det helt nedstängda året 2020.

Kostnadsökningar

30 procent av förbundets intäkter under 2021 – 52,2 miljoner kronor – utgjordes av anslag för jakt- och viltvårdsuppdraget (allmänna uppdraget).

– Förbundets kostnader har ökat gentemot föregående år beroende på ökade personalkostnader, ökade systemkostnader för medlemssystem, ökning av kostnader för det utökade uppdraget avseende invasiva arter samt tillkommande kostnader för den upphandlingsprocess förbundet gått igenom avseende den ”nya modellen”. Det sistnämnda främst i form av kostnader avseende omfattande juridisk hjälp inom upphandlingsområdet, säger Marianne Åkerlund Lindmark.

Skillnaderna gentemot föregående år kan således, enligt förbundets ekonomichef, sammanfattas med tre delar: ökade personalkostnader, ökade systemkostnader och en upphandlingsprocess som krävt extern kompetens.

Analys: Personalkostnader ökar i snabb takt

– Vi har ju varje år en viss personalkostnadsökning, men 2021 var extraordinärt. Dels på grund av den situation som uppstod då tidigare generalsekreterare avgick, vilket medförde ökade kostnader för bland annat rekrytering, dels på grund av en korrigering av ett tidigare förbiseende avseende pensionsavsättning till anställda. I övrigt följde personalkostnaderna gällande avtal.

– Samma sak gäller för upphandlingskostnaderna. Upphandlingskompetens ska vi inte behöva köpa in årligen i den utsträckning som skedde under 2021. Kostnader för medlemssystem ska komma att plana ut över tid, säger Marianne Åkerlund Lindmark.

Minus 2,9 miljoner för Jägareförbundet 2019

Allmänna uppdraget

2021 blir det sista hela kalenderåret med allmänna uppdraget i den form det funnits sedan lång tid tillbaka. Från halvårsskiftet 2022 sker en övergång till ”den nya modellen”, som för Svenska Jägareförbundets del innebär intäkter från Viltvårdsfonden i form av organisationsbidrag och ersättning för upphandlade tjänster.

• Hur kommer denna nya modell att påverka Jägareförbundet framgent?

– Ekonomiskt kommer den nya ordningen med organisationsbidrag och upphandlade uppdrag att påverka förbundet positivt. Framför allt på grund av att organisationsbidraget ökar gentemot den tidigare ”allmänna del” som ingick jakt- och viltvårdsuppdraget (allmänna uppdraget, reds. anm.). Det kommer att ge större handlingsfrihet för att kunna göra mer för fler och större utrymme för mer utåtriktad verksamhet.

• Posten ”Anslag och bidrag” har ökat med 3,1 miljoner kronor från 2020 till 2021. Från 2017 är ökningen 8,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med 55 procent. Vad består den ökningen i? Finns det några risker här? 

– Ökningen av posten beror på det utökade avtal förbundet fått avseende förvaltning av invasiva arter. Den delen av förbundets verksamhet är uppbyggd helt utifrån det avtal som gäller och kommer att kunna minskas om avtalet minskar i omfattning.

Utvecklingen för Svenska Jägareförbundets värdepappersportfölj sedan 2017 är en uppgång med cirka 27 procent, börsfallet 2022 inräknat, vilket är över index.

• Vad är förbundets plan för värdepappersportföljen vid en fortsatt börsnedgång? Hur hög “förlusttröskel” har man? 

– Svenska Jägareförbundets plan med värdepappersportföljen är mycket långsiktig, vilket gör att cykliska börsnedgångar med en total uppgång över tid är något normal. Att vi nu har en börsnedgång beror till stor del på enstaka omvärldsfaktorer och är inget vare sig vi eller någon annan helt kan skydda sig ifrån, säger Marianne Åkerlund Lindmark.

– Det institut som sköter portföljen har som instruktion att placera på ett sådant sätt att det ger en långsiktigt god avkastning och att placeringarna är etiskt godtagbara enligt förbundets värderingar. Det finns också en rad andra kriterier som ska uppfyllas, till exempel hur mycket som får placeras i enskild aktiepost, hur mycket som maximalt får ligga i aktieposter jämfört med räntebärande papper, och så vidare. Man ska också vara medveten om att det inte investeras några nya pengar i portföljen.

• Kan man tänka sig sälja av delar av värdepappersportföljen för exempelvis investeringar? Vad är målet med portföljen? 

– Målet med portföljen var vid instiftandet att se till att, för det fall allmänna uppdraget skulle upphöra, säkerställa förbundets handlingsutrymme och ge tid för att hitta nya inkomstkällor, alternativt kunna avveckla personal under ordnade former. Några planer på att använda den för investeringar finns inte i nuläget.

• Hur ser förbundet på risken för konferens-, hotell- och restaurangverksamheten på Öster Malma vid en lågkonjunktur? 

– Verksamheten kommer naturligtvis drabbas vid en lågkonjunktur. Vi har just genomgått ett stålbad i form av covid-19, som drabbade just den här typen av verksamhet hårt. Det som är glädjande är att förbundets dotterbolag som bedriver denna verksamhet ändå kunde redovisa ett överskott för 2021, trots de restriktioner som fanns under i princip hela året. Det borgar för att det finns förmåga att ställa om och anpassa sig till de förutsättningar som råder. Verksamheten följs löpande och åtgärder sätts in så snart de behövs, säger Jägareförbundets ekonomichef Marianne Åkerlund Lindmark.