Den 1 april i år ändrades paragraf 3 i rennäringsförordningen. Detta för att jägare bosatta i Sverige – eller som har närmare anknytning till landet – får företräde till statens marker ovan odlingsgränsen under fågeljaktens tre första veckor.

Ändringen kom till efter ett beslut av regeringen den 29 september 2016.

– Ända sedan regeringen tillträdde har vi arbetat för att åstadkomma en långsiktigt hållbar fjälljakt. Vårt beslut om att göra det möjligt att gynna jägare som är bosatta i Sverige kommer att minska det exceptionellt höga trycket på småviltstammarna i fjällen, sa landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) i ett pressmeddelande.

Tillgänglig för alla

Sedan 2006 har Kommerskollegium kämpat med näbbar och klor för att småviltjakten på statens marker ska vara tillgänglig för alla, oavsett nationalitet. För andra gången i år ser nu myndigheten chansen att försöka få till en ändring.

Den 2 maj skrev myndigheten, på eget initiativ, ett yttrande till Näringsdepartementet där kollegiet ifrågasatte regeringens regeländringar.

Den gången var beskedet från Sven-Erik Bucht att regeringen inte skulle backa från beslutet om fjälljakt.

– Det här handlar om att värna rätten för jägare som är bosatta i Sverige, sa Sven-Erik Bucht i en skriftlig kommentar till Svensk Jakt den gången.

Norsk ripjägare

Men nu har Kommerskollegium hittat en ny öppning i frågan. Det handlar om att en norsk jägare har skickat in ett så kallat Solvit-ärende där han ställer sig frågande till de nya regler i rennäringsförordningen som trätt i kraft i år. Norrmannen anser att de innebär en begränsning för honom som tjänstemottagare och en diskriminering som strider mot artikel 4 i EES-avtalet.

Ingen tjänst

Såväl EU-kommissionen som ledande svensk expertis har slagit fast att jaktupplåtelse inte är en tjänst. Bland annat har Danmark samma upplåtelsesystem för jakt på statligt vatten tillämpats under en längre tid, och systemet har dessutom godkänts av EU.

Den enda skillnaden från den danska modellen är att Sverige är betydligt mer generösa mot jägare bosatta i andra länder när jakt ska upplåtas. Till skillnad från Danmark får jakträtt på statens marker i Sverige upplåtas till någon annan och begränsningen för utländska jägare gäller bara under tre veckor av jaktens inledning. I Danmark gäller begränsningen hela jaktåret.

Annan uppfattning

Men Kommerskollegium är trots detta av en annan uppfattning. Den 6 september skickade myndigheten ett mejl till länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland där de starkt ifrågasatte myndigheternas tillämpning av de nya fjälljaktreglerna.

I skrivelsen framgår sammanfattningsvis följande. ”Den nya lydelsen av 3 paragrafen i rennäringsförordningen hindrar den fria rörligheten för tjänster och särbehandlar medborgare från andra EU-länder som varken är bosatta i eller har närmare anknytning till Sverige. Det har inte framkommit skäl som på ett tydligt och objektivt sätt skulle kunna rättfärdiga dessa åtgärder. Kommerskollegium anser därför att den nya lydelsen strider mot EU-rätten.”

Hotfullt mejl

Och slutklämmen i mejlet från Kommerskollegium kan tolkas som hotfull: ”Vi skulle vilja veta hur ni bedömer att denna tillämpning står sig i förhållande till EU-rätten. Vi vill också erinra er om att det i enlighet med principen om EU-rättens företräde är den tillämpande myndighetens skyldighet att avstå från att tillämpa nationella regler om de bedöms stå i strid med EU-rätten.”

Mejlet är undertecknat av Lena Nordquist, utredare och samordnare SOLVIT Sverige vid enheten för EU:s inre marknad.

Rådgivande myndighet

Viktigt att notera är att Kommerskollegium bara är en rådgivande myndighet. Det är alltså upp till regeringen – och landets länsstyrelser – att bedöma om några åtgärder kring regelverket för fjälljakten behöver göras.

I enlighet med tidigare beslut är småviltjakt på statens marker ovan odlingsgränsen öppen för alla från och med lördag den 16 september.

Läs även:

• Fjälljakten – detta har hänt