Ett stort antal myndigheter, organisationer, kommuner, fackföreningar och privatpersoner har svarat på regeringens remiss angående vapenutredningen.

Justitiedepartementet skickade Ds 2018:1, som förslaget heter, till 84 remissinstanser och fick cirka 260 svar i retur, eftersom många privatpersoner svarat på eget initiativ.

Om de många svaren säger Martin Englund Kraft, som är rättssakkunnig på departementet, i ett mejlsvar:

– Det skiljer sig väldigt mycket åt hur många spontana yttranden som kommer in i olika lagstiftningsprojekt, men min bedömning är att detta engagerar många.

Sportskyttevapen blir krigsmateriel

Privatpersonerna uttalar i stort sett samstämmig kritik mot att utredarens lägger förslag utöver vad som anges i EU-direktivet. Det gäller regleringen av magasin och avfyrningsmekanismer, att femårslicenser införs på vissa sportskyttegevär samt att sådana som laddas med magasin som rymmer mer än tio skott flyttas från kategori B till A och därmed klassas som krigsmateriel.

”Det innebär slutet för vår skyttegren.”

”Det innebär slutet för vår skyttegren. Vi kan inte åka på internationella tävlingar med våra vapen eftersom inga flygbolag fraktar krigsmateriel, och vi får heller inte köpa reservdelar till dem”, summerar en kritisk sportskytt vapenförslagets nackdelar.

Byråkratiskt krångel

Till stora delar riktar organisationer och föreningar samma kritik mot förslaget. I Svenska Jägareförbundets svar, som vi tidigare berättat om, konstaterar man att en reglering av magasin och trycken endast tillför mer byråkratiskt krångel utan att öka säkerheten i samhället.

Riksidrottsförbundet, Sveriges Vapenägareförbund, Svenska Jordägareförbundet, Svenska Skyttesportförbundet och en lång rad andra organisationer på nationell nivå samt skytteklubbar av skilda slag instämmer i kritiken mot vapenförslaget på samma grunder som omnämns ovan.

Bland de svarande återfinns också Naturvårdsverket som i sitt remissvar tillstyrker att licenskravet på ljuddämpare avskaffas. Enligt verket finns det heller ingen möjlighet att beskriva avfyrningsmekanismer på ett sätt som gör att en tillståndsgivning skulle komma att fungera.

”Fokus bör i stället vara på illegala vapen.”

Fackförbundet för Tullverkets och Kustbevakningens anställda konstaterar i ett kort remissvar att det inte är de legala vapnen som är ett problem utan de illegala som smugglas in i landet, och att införa regler utöver vad direktivet föreskriver skapar onödiga problem för legala vapenägare:

”Fokus bör i stället vara på de illegala vapen som utgör det egentliga problemet” skriver fackföreningens förbundsjurist.

Går längre

Advokatsamfundet är både för och emot förslaget. Man skriver att det saknas skäl att gå längre än vad EU-direktivet kräver och man konstaterar att kriminella inte har något större intresse av legala vapen som förvaras i svenska hem.

Samtidigt stöder advokaterna förslaget att vissa halvautomatiska sportskyttegevär med stora magasin ska kategoriseras om från B till A, och är till och med beredda att gå ännu längre genom att ifrågasätta om vapen som faller under kategori A ska tillåtas för privat användning.

Tullverket tycker att förslaget är bra, eftersom man genom det har möjlighet att arbeta inte bara mot vapen, utan också mot vapendelar. Utöver det föreslår tullen att det på licensen ska anges vilken ty av och hur många löstagbara magasin och avfyrningsmekanismer och ljuddämpare som får innehas till ett vapen.

Poliser vill ha regler

Polismyndigheten vill inte oväntat skärpa vapenlagarna mer än vad utredaren föreslår. Halvautomatiska vapen som sorteras under kategori A föreslås regleras på samma sätt som enhandsvapen, det vill säga att det ska krävas synnerliga skäl för innehav.

Om innehavet av ljuddämpare avregleras så som utredaren föreslår, innebär det en begränsning av polisens möjlighet att styra över vilka skjutvapen som får förses med ljuddämpare, skriver man.

Polisen kan tänka sig ett förenklat regelverk för ljuddämpare till jaktvapen i klasserna 1 eller 2.

Att polisen heller inte skulle ha någon kontroll över om en ljuddämpare säljs vidare är också något som talar mot en förändring.

Däremot kan myndigheten tänka sig ett förenklat regelverk för ljuddämpare till jaktvapen i klasserna 1 eller 2. Ett alternativ till det kan vara att införa en straffsanktionerad anmälningsplikt.

Grovt vapenbrott

Polisen anser vidare att olovligt innehav eller överlåtelse av magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition ”bör kunna kvalificera ett vapenbrott till att bedömas som grovt eller synnerligen grovt”.

I samband med remissvaret passar man på att påminna regeringen om ett tidigare lämnat förslag där Polismyndigheten vill ha utökad föreskriftsrätt vad gäller skjutvapens egenskaper. Därigenom kan man själv avgöra vilka vapen som är lämpliga för olika ändamål när licensansökningar ska beviljas eller avslås.