Sverige behöver inte göra sin vapenlagstiftning krångligare och mer byråkratiserad än vad EU kräver.

Så kan man sammanfatta Svenska Jägareförbundets inställning i de kommentarer man lämnat till hur EU:s reviderade vapendirektiv ska införas i svensk lagstiftning.

Två bärande punkter i kritiken gäller där regeringens särskilde utredare vill gå längre än vad som anges i direktivet – reglering av samtliga löstagbara magasin samt av avfyrningsmekanismer.

Enligt utredarens förslag ska sådana delar endast få innehas av den som har ett särskilt tillstånd, eller som har ett tillstånd att inneha ett vapen som magasin eller avfyrningsmekanism passa till.

Längre handläggningstider

Att reglera samtliga magasin till samtliga skjutvapen är inte proportionerligt mot bakgrund av att det bara är stora magasin till halvautomatiska vapen som EU bedömt vara en risk, skriver Jägareförbundet i sitt remissvar. Dessutom förkastades just ett sådant förslag när ändringarna i direktivet diskuterades av unionens olika instanser.

Ett sådant regelverk innebär också att Jägareförbundets olika förslag, som syftar till att minska onödig byråkrati hos polisen, motverkas. Det skulle snarare leda till en ökad arbetsbörda och därmed ännu längre handläggningstider för vapenärenden.

”Förbundet kan inte acceptera nya onödiga administrativa rutiner som inte tillför något säkerhetsmässigt för samhället”, sägs det i remissvaret.

Fler förbud onödiga

På ungefär samma sätt argumenterar man vad gäller byråkratiseringen för innehav av avfyrningsmekanismer, som man antar kommer sig av polisens rädsla för att halvautomatiska vapen ska kunna konverteras till helautomatiska.

Att ändra ett vapens funktion är redan straffbelagt enligt vapenlagstiftningen. De vapen som polisen anger tror förbundet dessutom är illegala vapen som redan av det skälet kan beslagtas för att beivra brott. Några ytterligare förbud behövs inte, skriver Jägareförbundet och förslår istället att de resurser som skulle behöva läggas på nya onödiga regleringar istället används där de gör nytta vad gäller att komma åt kriminella och deras vapen.

I sammanhanget påpekar man också vilka närmast absurda konsekvenser förslagen får för en samlare som skulle behöva söka tre tillstånd – ett för vapnet, ett för ett löstagbart magasin och ett för avfyrningsmekanismen.

Vad är en ljuddämpare

Jägareförbundet vill också ljuddämpare ska vara helt oreglerade. Det är positivt att utredaren anser att det inte behövs ett särskilt tillstånd för ljuddämpare, men att kräva ett vapentillstånd för att få inneha en ljuddämpare är onödigt byråkratiskt.

Enligt EU:s vapendirektiv behöver inte heller ljuddämpare regleras över huvud taget, skriver förbundet som också tar upp definitionsproblemet – vad är egentligen en ljuddämpare?

”En PET-flaska som man skurit botten av och tejpat runt mynningen dämpar faktiskt ljudet från ett skott, om än inte lika mycket som en ljuddämpare i metall som är specialbyggd för vapentypen. Ska då innehav av PET-flaskor kräva innehav av ett tillstånd för att inneha skjutvapen?”

Förbundet föreslår utöver det övergångsregler som gör att innehavaren av en tillståndspliktig ljuddämpare efter lagändringen ska kunna sälja den vidare. Det kan ske genom att polisen meddelas att dämparen överlämnats till annan och att en avregistrering av tillståndet då sker.

Ingen ökad säkerhet

Bo Sköld.

Ola Wälimaa.

I remissvaret föreslår man också en tydligare definition av vad som menas med en vapenmäklare. Risken är annars att en jakttidning eller en annonssite som Blocket där privatpersoner lägger ut sina vapen till försäljning kan omfattas av kravet på ett särskilt tillstånd.

Jägareförbundet slår också ett slag för att underlätta för utländska jägare och skyttar att resa in i Sverige med sina vapen.

Nuvarande svenska regler innebär en både byråkratisk och kostsam process för besökande jägare, utan att säkerheten för den skull ökar, skriver förbundet och föreslår hur tull och polis kan samverka.

Och man är beredd att gå långt för att förenklingarna ska genomföras. Om Sverige inte erkänner EU:s vapenpass kommer förbundet att överväga rättsliga åtgärder i form av klagomål till EU-kommissionen, står det i remissvaret som är undertecknat av generalsekreterare Bo Sköld och förbundsjurist Ola Wälimaa.