Det är inte första gången som markägare i Långed utanför Nordmaling mellan Umeå och Örnsköldsvik slår larm om att vandringsälgar orsakar stora skador på ungskogarna.

Vintern 2018 gav länsstyrelsen tillstånd till skyddsjakt. En skyddsjakt som möttes av protester i området.

Den här gången ansökte flera fastighetsägare om att få skjuta tio vuxna älgar och tio kalvar för att minska skador på växande skog:

”Med skyddsjakt på tio vuxna djur plus kalvar kan skadorna på skogen eventuellt begränsas. Jakttiden bör ske till februari månads utgång.”

Utökning

Under ordinarie jakt har viltvårdsområdet skjutit åtta vuxna älgar och tre kalvar. Efter diskussion med älgskötselområdets styrelse den 21 januari 2021, öppnades för att göra en utökning i den befintliga älgskötselplanen. Den 23 och 24 januari sköts i Långed tolv älgar, åtta vuxna och fyra kalvar, inom ett 250 hektar stort område, uppger Arne Öberg i Långed i en skyddsjaktsansökan.

Efter att ansökan inkommit har en lång rad protester skickats till länsstyrelsen, framförallt med redogörelser om hur snöförhållandena är i Långed, med både djup och svårframkomlig snö men också med en vass besvärlig skare som inte bär älgarna.

”Ett brott”

Så här skriver länsstyrelsen i sitt beslut:

”Det framförs att det är omöjligt att bedriva en jakt/skyddsjakt utan att riskera ett onödigt lidande för älgarna. Man menar att länsstyrelsen inte bör bevilja en skyddsjakt i detta läge och att det även vore ett brott mot 27 § i jaktlagen.”

Länsstyrelsen har även fått skrivelser med ideella initiativ som vill försöka hjälpa till och hantera problematiken. Bland annat genom utfodring i syfte att locka bort samt få de vandrande älgarna att stanna kvar i ett område så att de inte samlas i ungskogsbestånd i Långed. Som komplement till utfodringen föreslås även försiktig störning och motande av älg som en åtgärd för att flytta älgar från känslig ungskog till utfodringsplatserna.

Annan lösning

Länsstyrelsen bedömer därför att det finns en annan lämplig lösning än skyddsjakt.

”Länsstyrelsens uppfattning är att problem med betesskador ska hanteras och förebyggas inom ramen för den ordinarie älgförvaltningen men även genom en anpassad skogsskötsel.”

Man tycker att de alternativa åtgärder som föreslagits har goda möjligheter att lösa problemen med ansamlingar av vandringsälg som orsakar stora betesskador.

”De har sannolikt även bättre förutsättningar att bli mer verkningsfulla än skyddsjakt under rådande förutsättningar.”

Projekt

De alternativa lösningarna med bland annat utfodring menar länsstyrelsen är intressanta och vill därför titta mer på dessa tillsammans med berörda samt forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

”Ett sådant projekt kan ske inom ramen för Hörnefors älgskötselområde men också med angränsande älgskötselområden om det bedöms som lämpligt. Kunskapen från projektet kan sedan ligga som grund för problemhantering inom särskilt skadedrabbade och typiska vinterkoncentrationsområden.”

Dessutom påpekar länsstyrelsen i sitt beslut att i ett område som är att betrakta som ett historiskt känt koncentrationsområde för älg, är kraven på alternativa åtgärder större än för ett normalt skogsbestånd.