Det samlade rovdjurstrycket är högt i Hälsingland – ett landskap som till ytan är hälften så stort som Småland. Vid förra vinterns inventering berördes Hälsingland av åtta vargrevir, där finns landets kanske tätaste stam av björn samt en stark lodjursstam.

Men någon jakt på varg blir det inte vid den kommande licensjakten. Skäl som samlat rovdjurstryck, skadebild på jakthundar och täthet av bytesdjur prioriterades inte när länsstyrelsen tidigare i år pekade ut inom vilka revir i länet som det ska jagas varg.

Sandra Wahlund. Foto: Kristoffer Pettersson

– Anledningen till fördelningen av jaktrevir i år är kopplat till det huvudsakliga syftet med licensjakten, det vill säga tunna ur där koncentrationen av revir är som störst. Andra aspekter såsom genetisk status, samlat rovdjurstryck, bytestäthet samt dokumenterad skadeproblematik tas även hänsyn till men det är som sagt inte huvudsyftet med förvaltningsåtgärden, förklarar Sandra Wahlund.

Mörkt läge för löshundsjakten – ingen vargjakt i hårt drabbat landskap

Det finns en klar koncentration av vargrevir i den norra delen av Ljusdals kommun. Men av olika anledningar anser länsstyrelsen att de är olämpliga att peka ut för licensjakt. Se listan längre ner i artikel.

– Kort sagt är Loberget det enda reviret som var lämpligt som möjligt jaktrevir. Vid den samlade bedömningen ansåg dock länsstyrelsen att koncentrationen av revir var högre i de södra delarna i år, därav den aktuella fördelningen, berättar Sandra Wahlund.

Hur länge är en varg genetiskt viktig – myndigheter och forskare duckar

Uppgifter till Svensk Jakt gör gällande att länsstyrelsen inte kommer bevilja någon licensjakt på varg norr om Ljusnan. Detta eftersom reviren kan komma att beröra Jämtland- och/eller Västernorrland, län som tillhör det norra rovdjursförvaltningsområdet. I så fall blir den norra delen av landskapet en tillväxtzon för vargar i det norra rovdjursförvaltningsområdet.

Stämmer de uppgifterna?

– Vad det gäller de revir som delas med norra förvaltningsområdet så är det fastställt i domstol att det inte är möjligt att peka ut dessa för licensjakt. Möjligen kan denna bedömning förändras om den beslutade miniminivån för det norra förvaltningsområdet skulle tas bort men där är vi inte i dag, konstaterar Sandra Wahlund.

Vad beror det på att länsstyrelsen inte pekar ut revirmarkerande vargpar för jakt?

– Vi ska ta hänsyn till den praxis som fattats i frågan. När det kommer till urval av revir så påverkas vi bland annat av förhandsavgörandet från EU-domstolen gällande licensjakten i Finland, även kallad Tapioladomen. Där står det att beslut om licensjakt inte får riskera att påverka beståndets struktur negativt. Då tilldelningen som beslutats översätts från antal individer till antal revir kan man konstatera att uttag av merparten revirmarkerande par skulle påverka beståndets struktur märkbart mer än uttag av merparten av familjegrupper.

– Med det sagt är det inte så att det aldrig sker uttag av revirmarkerande par, men inriktningen är att i första hand peka ut familjegrupper, förklarar Sandra Wahlund.

Kartbild över Hälsinglands vargrevir vid den senaste inventeringen. Observera att revir nummer 20 ligger helt inom Dalarnas län. Källa: Viltskadecenter

Länsstyrelsen kommenterar revir för revir – därför blir det ingen vargjakt

Stagelåsen (14 på kartan). Delas med Västernorrland / norra förvaltningsområdet (där tillåts ingen vargjakt, reds kommentar).
Prästskogen (15 på kartan). Delas med Västernorrland samt Jämtland / norra förvaltningsområdet (där tillåts ingen vargjakt, reds kommentar).
Skrottmyran (16 på kartan). Osäker status efter föregående licensjakt, därför olämplig att peka ut igen i och med att beslutet ska baseras på senaste inventeringsresultat.
Stavsätra (61 på kartan). Revirmarkerande par där hanen är avlivad i samband med skyddsjakt. Tiken har flera skyddsjaktsbeslut på sig sedan tidigare och förvaltas lämpligen med den åtgärden.
Loberget (17 på kartan). Familjegrupp, delas med Dalarna.
Tönsen (18 på kartan). Innehåller en genetiskt viktig individ, så kallad F1:a.
Björnås (21 på kartan). Innehåller en genetiskt viktig individ, så kallad F1:a.
Mållången (62 på kartan). Revirmarkerande par, beslut om licensjakt pekar i första hand ut familjegrupper även om revirmarkerande par i särskilda fall förekommit tidigare.