Publicerad 16 maj 2022 - 13:21

Många djurarter fastnar på forskarnas kameror. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

”Lagom manipulation kan få fler djur att använda faunabroar”

Mängder av djurarter använder Trafikverkets lösningar för att passera järnvägar och motorvägar. Och många av dem fastnar på viltkameror och ger forskarna värdefull data att arbeta med.

Trafikverkets olika lösningar för att möjliggöra viltets passager över eller under trafikbarriärer som stora motorvägar eller järnvägar är stora investeringar för staten. En bro eller undergång kan kosta mellan 10–100 miljoner att bygga och de kan i vissa fall även vara riktiga klimatbovar vad gäller tillverkning och transporter.

Det är därför av yttersta vikt att investeringarna får full effekt.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, bedriver mycket forskning kring detta för att kunna säkerställa att viltets passager fungerar som de ska.

 

Kameraövervakade

Ett antal av de faunapassager som har satts upp vid järnvägar och Europavägar har kameraövervakats. Det ger forskarna viktig information om hur djuren anpassar sig till de nya möjligheterna att passera barriären i naturen, vilket en järnväg eller motorväg innebär.

Jan-Olof Helldin. Foto: Triekol

– Varje bild är viktig data för oss och vårt uppdrag är att titta på hur Trafikverkets lösningar fungerar. Även bilderna vi får från de referenskameror som sitter en bit ifrån själva passagen, är mycket viktiga för oss. Vi vill titta på beteende, antalet individer och vilken typ av individer som använder över- eller undergångarna. Men visst är det även kul att få till fina bilder på de djur som passerar, säger Jan-Olof Helldin, ekolog och forskare på SLU.

Och att få till just bra bilder kan vara en knivig historia.

– Det är ju olika arter som passerar och vi har ett begränsat antal kameror med fasta höjder. Att lyckas få en bra bild på en älg och en grävling med en och samma kamera kan därför vara lite svårt, säger Jan-Olof Helldin.

 

Välja rätt

Att få djuren att passera där Trafikverket vill är en vital del av arbetet. Bland annat älgens vandringsmönster går i arv till kommande generationer och då gäller det att få individerna som trafikerar området att välja säkra under- eller övergångar.

– Vi räknar med att ett rådjur kan vandra efter till exempelvis ett viltstängsel i en kilometer för att hitta en lucka. Motsvarande siffra för en älg bedömer vi vara två kilometer. Då är det viktigt att de unga djuren som bygger sina rörelsemönster kan hitta till över- eller undergångarna innan de beger sig av till andra områden, säger Jan-Olof.   

 

Frivillig hänsynszon

Men det gäller även att se till att området kring en ekodukt eller faunabro är attraktiv för viltet.  

– Jag tycker att man frivilligt ska ge dessa platser en hänsynszon om man har ett intresse av en genetiskt hälsosam viltstam. Det gäller även att den omkringliggande miljön gör faunabron eller ekodukten attraktiv och där skulle skogsbruket kunna viltanpassa habitatet i en större grad, säger Jan-Olof Helldin.

Jägare och friluftsintresserade kan även de med enkla medel dra sitt strå till stacken.

– Det är inget vidare etiskt att jaga i närheten av Trafikverkets övergångar. Majoriteten av jägarna respekterar detta, men det finns exempel på pass som har satts upp 40 meter från där älgar ska kunna ta sig över järnvägen på ett säkert sätt, säger Jan-Olof Helldin. 

 

Går det att locka djuren att välja en faunabro?

– Det är balansgång. Man vill ju inte att djuren ska uppehålla sig vid platsen utan bron ska bara användas för att djuret ska ta sig över. Man får nog försöka att manipulera lite lagom för att få fler djur att välja faunabroar. Jag har funderat på om det går att kopiera böndernas idéer om en koport och sprida lite doftämnen som till exempel urin från älgko för att locka djuren att använda en faunapassage, säger Jan-Olof Helldin.      

De flesta rovdjur väljer dock att ta sig över trafikbarriärer på andra sätt, då de gräver eller kryper under viltstängsel.

 

Placering viktig

För att göra broar och viadukter så kostnadseffektiva som möjligt tittas det ständigt på om det går att kombinera en glest trafikerad bro med en faunabro på en och samma gång. Men då gäller det att placeringen blir rätt.    

– Kan det byggas broar av en annan anledning än enbart vilt så får vi en win-win-situation och det skulle alla tjäna på. Vi tittar på redan existerande broar och ser hur de fungerar för viltet. Målet är att få till så många säkra övergångar som möjligt på ett kostnadseffektivt sätt, säger Jan-Olof Helldin.

 

Rävar, E4, Njurunda. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Vildsvin, väg 73, Nynäshamn. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Älg vid malmbanan i närheten av Kiruna. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Älg, väg 27, Borås. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Älg, Haparandabanan. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Älg, E20, Hova. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Utter, Haparandabanan. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Tranor, Haparandabanan, Kalix. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Skogshare, E4, Haparanda. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Rådjur, väg 73, Nynäshamn. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Rådjur, väg 31, Tenhult. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Rådjur, Haparandabanan. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Räv, väg 73, Nynäshamn. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Räv, Haparandabanan. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Mårdhund, Haparandabanan, Kalix. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Lodjur, E4, Sundsvall. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Kronvilt, väg 11, Vomb. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Grävling, E4, Sundsvall. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Ekorre, E4, Sundsvall. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Dov, väg 11, Vomb. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Dov, E65, Svedala. Foto: TRIEKOL/Trafikverket

Fakta

Trafikverket arbetar med olika typer av lösningar för att minska olyckor med vilt och ren.

  • Viltstängsel
  • Djurpassager
  • Faunapassage
  • Vägpassager med viltvarningssystem
  • Ekodukt

Källa: Trafikverket

Skribent

Marcus Nyberg

marcus@beagleandco.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram