Publicerad 14 juni 2019 - 11:40

Efter att vetenskapligt ha undersökt vilka kostnader sågverk och skogsägare får idag för viltskador som uppstod för 25 år sedan drar Karl Hedin slutsatsen att det behövs ett nytt älgjaktsystem.

Västmanlands tingsrätt har inte rättat sig efter kritiken som Justitiekanslern uttalade redan 2017. Därför går det inte att granska vilket underlag domaren hade och hur resonemanget gick när domstolen tog beslut om att tillåta telefonavlyssning av industriledaren Karl Hedin. Foto: Jan Henricson

Kritik mot tingsrätt för brister vid telefonavlyssning

Så sent som i januari 2017 kritiserade Justitiekanslern, JK, Västmanlands tingsrätt för bristande dokumentation i samband med beslut om hemliga tvångsåtgärder. Trots kritiken upprepades samma brister när tingsrätten 2018 godkände telefonavlyssning av Karl Hedin. Dåvarande JK, Anna Skarhed, säger till Svensk Jakt att det är märkligt att tingsrätten inte bättrat sig.

Du läser nu en öppen artikel på Svenskjakt.se
Bli medlem med tidning

I december förra året polisanmälde Karl Hedin miljöåklagare Lars Magnusson för tjänstefel. Enligt Hedin, som är misstänkt för grovt jaktbrott, och hans advokat Sven Severin var det fel av åklagaren att begära ett sådant tvångsmedel, eftersom straffvärdet för det misstänkta brottet inte överstiger två års fängelse, vilket är det som krävs för att en sådan integritetskränkande åtgärd ska tillåtas.

Anmälan gjordes till särskilda åklagarkammaren i Malmö, där överåklagare Anders Jakobsson i sin tur överlämnade ärendet till Riksåklagaren, eftersom inte bara en åklagare utan också domare vid Västmanlands tingsrätt skulle kunna misstänkas för brott.

 

Uppgifter saknas

Efter en tid beslutade vice riksåklagare Kerstin Skarp att inte inleda någon förundersökning, varken mot miljöåklagare eller domare. Bland annat på grund av att de endast kunde ha gjort sig skyldig till ringa tjänstefel, vilket inte är straffbart.

Men RÅ konstaterar samtidigt att underlaget man fått från tingsrätten saknar vissa uppgifter. Av ansökningarna och besluten i ärendet framgår inte om dessa har grundats på de enskilda brottens straffvärde eller den samlade brottslighetens straffvärde (vilket inte är tillåtet, reds anm.). Det framgår inte heller vilken bedömning som har gjorts av de enskilda brottens straffvärde.

 

En fråga om rättssäkerhet

Just Västmanlands tingsrätts brister i dokumentationen i samband med beslut om hemliga tvångsmedel har tidigare kritiserats av Justitiekanslern, JK, som granskade tingsrättens arbete i november 2016, och kom med sitt utlåtande i januari 2017.

Tidigare Justitiekanslern Anna Skarhed. Foto: Bengt Oberger/Creative Commons

Justitiekansler när granskningen genomfördes var Anna Skarhed. Hon har numera gått i pension, men säger till Svensk Jakt att de uppgifter som riksåklagaren saknar ska finnas i underlaget till beslut om hemliga tvångsmedel.

– Allt det som ligger till grund för beslutet ska finnas med i akten. Man ska av underlaget till beslutet i efterhand kunna kontrollera att det gjorts en korrekt juridisk bedömning. Annars kan man fatta beslut om tvångsåtgärder hur som helst. Det handlar om rättssäkerhet, säger Anna Skarhed.

Hon uttrycker en viss förvåning över att dokumentationen är bristfällig vad gäller telefonavlyssningen i Västmanlandfallet, utan att kommentera det specifika fallet.

– Med tanke på att det är samma tingsrätt som tidigare fått kritik borde man ha lärt sig.

 

Kan det finnas anledning för JK att titta på det här igen?

– Nu är ju inte jag JK längre, men om man upptäcker att Västmanlands tingsrätt inte tagit vad JK sagt på allvar så skulle jag som JK bli förbannad och undra hur det kunde bli så här.

Enligt Anna Skarhed kan också saken anmälas till JK. Det räcker med ett enkelt brev där man pekar på att underlaget till beslutet om hemliga tvångsmedel är undermåligt, och att det inte är första gången något sådant inträffar.

– Jag kan tänka mig att JK mot bakgrund av vad som framkom vid granskningen och det som Riksåklagaren uttalar i sitt beslut kan gå in i ärendet för att titta på vad som hänt sedan kritiken framfördes.

 

Ska det som Riksåklagaren skriver inte framgår av ansökningar och beslut i ärendet – om dessa har grundats på de enskilda brottens straffvärden eller den samlade brottslighetens straffvärde och vilken bedömning tingsrätten har gjort – finnas med i dokumentationen?

– Ja, absolut. Det behöver inte stå i beslutet men alla fakta måste finnas i själva underlaget, i akten, för att man i efterhand ska kunna bedöma om domstolen tagit ett korrekt beslut, säger Anna Skarhed.

Ur JK:s granskning

Utdrag ur Justitiekanslerns granskning av Västmanlands tingsrätt som genomfördes 23–24 november 2016. JK:s beslut togs 3 januari 2017. Granskningen var brett upplagd och gällde en rad områden. I den del som handlar om dokumentationen vid beslut om hemliga tvångsmedel framför JK följande:

”Tingsrättens beslut om hemliga tvångsmedel har i allmänhet grundats på omständigheter som framgått av promemorior från polisen. I vissa av de granskade ärendena har promemoriorna varit mycket kortfattade. Endast informationen i dessa kan knappast ensamt ha gett underlag för ett ställningstagande i frågan om förutsättningar förelåg för att besluta om tvångsmedel. Några gånger har t.ex. mycket få uppgifter funnits till stöd för ett ställningstagande ifråga om skälig misstanke, och i några fall har det inte framgått klart hur de telefonnummer som ansökan avsett varit knutna till en misstänkt person.

Tingsrätten har i nämnda fall gett tillstånd till att använda hemliga tvångsmedel. Justitiekanslern får därför utgå ifrån att det vid de sammanträden som föregick besluten lämnades kompletterande muntliga upplysningar. Dessa upplysningar har dock inte dokumenterats av tingsrätten. I sammanhanget kan noteras att det i ett fåtal av de aktuella ärendena finns en allmän notering i sammanträdesanteckningarna om att närvarande polis eller åklagare ”kompletterar uppgifterna i promemorian” eller ”utvecklar skälen för begäran”, utan att det framgår något om vilka uppgifter som då tillfördes ärendet.

Det som framgått ger sammantaget anledning för Justitiekanslern att understryka vikten av att muntlig information som lämnas vid sammanträden om hemliga tvångsmedel också dokumenteras i rättens akt. Detta är betydelsefullt ur kontrollsynpunkt. Det kan också vara viktigt för den fortsatta handläggningen av tvångsmedelsfrågan, t.ex. om en annan befattningshavare ska besluta om förlängning av ett tvångsmedel. Tingsrätten bör noggrannare dokumentera vad som tillförts muntligen i ärendena.”

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Mina artiklar

För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram