Förekomsten och användningen av illegala vapen och explosiva varor är ett allvarligt samhällsproblem, enligt regeringen som anser att det finns skäl att se strängare på de allvarligare formerna av vapenbrott. Regeringen föreslår därför ändringar som innebär skärpta straff.

Längre fängelsestraff

Maximistraffet för de grova brotten föreslås höjas från fängelse i sex år till fängelse i sju år. Fler vapen ska också kunna bedömas som särskilt farliga.
Riksdagen väntas ta beslut den 4 november och lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 december 2020.
Lagförslaget är en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet, och får stöd av samtliga riksdagspartier.
Men det finns också en skiljelinje. Det handlar om en översyn av vapenlagstiftningen. Något som en majoritet i riksdagen står bakom. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill dock inte se någon sådan översyn.

Tydlig majoritet

– Det finns nu en tydlig majoritet för att se över vapenlagstiftningen i syfte att försöka dela upp den i en lagstiftning för landets jägare och skyttar och en mycket hårdare lagstiftning för grova vapenbrott i kriminella miljöer, säger riksdagsledamoten Sten Bergheden (M), som är Moderaternas talesperson i jakt- och vapenfrågor.

Riksdagsledamot Sten Bergheden (M). Foto: Riksdagen

Han menar att en uppdelning skulle innebära ett slut för riskerna att lagliga jägare och skyttar ska drabbas när vapenlagstiftningen skärps mot vapenbrott i kriminella miljöer.

Efterfrågat förslag

– När man skärper lagen för att komma åt de kriminella så smittar det alltid över på jägare och skyttar. Kan man dela upp vapenlagstiftningen så kan man slippa det problemet, säger Sten Bergheden till Svensk Jakt och fortsätter:
– Förslaget har efterfrågats av såväl jägare som skyttar och jag är mycket glad att vi nu lyckats få en bred majoritet för förslaget i Sveriges riksdag. Vi överväger nu att försöka bilda en majoritet i riksdagen för att stifta lag direkt utan att blanda in regeringen och dess departement.