Stenmårdarna i Bromölla är svårjagade och kräver kreativa lösningar. Foto: Inhwan Svensson

Jakt från tak och bil – så ska yrkesjägarna utrota stenmården

Premium

Från tak, bilar och med mörkerkikare. För Jägareförbundets fältpersonal krävs kreativa metoder för att få ihjäl de elkabelgnagande och svårjagade stenmårdarna i Bromölla.
– Jag låg på ett garagetak i Bromölla och sköt. Mitt inne i stan, säger yrkesjägaren Inhwan Svensson.

Kristoffer Pettersson Publicerad 17 november 2022 - 20:05

Svenska Jägareförbundets mårdhundsprojekt har med tiden kommit att utvecklas till att innefatta flera invasiva arter.

Stenmården upptäcktes för första gången, i Sverige och Bromölla, 2018. Arten finns runt om i Europa men räknas som främmande för Sverige och ska därför utrotas här. Ett uppdrag som hamnade på Jägareförbundets avdelning för invasiva arter.

Inhwan Svensson. Foto: Jonathan Pedersen

– Troligast är att det, som chefen säger, är en stenmård som varit inne i en lastbil för att käka kabel. Sedan har lastbilen farit över bron till Sverige och stannat på rastplatsen i Bromölla. Där har den klivit av, och var dräktig redan då, säger Inhwan Svensson.

Han arbetar som fältpersonal, eller yrkesjägare, inom Svenska Jägareförbundets avdelning för invasiva arter och har spenderat många timmar på jakt i Bromölla.

Äter kabel

Stenmården, eller husmård som den heter på danska, återfinns ofta på vindar. Där kan de ställa till med skada genom att släpa in sina matförråd, riva isolering och använda utrymmen till toalett.

– Så gnager de elkablar, framför allt i bilar men även i turbiner och sådant. All elinfrastruktur så att säga, berättar Inhwan Svensson.

Faktum är att arten på kontinenten årligen orsakar skador för miljardbelopp. Enligt P-A Åhlén, projektledare för invasiva arter på Svenska Jägareförbundet, har stenmårdar vid två tillfällen lyckats ta sig in i partikelacceleratorn i Cern för att – just det – tugga sönder kablar.

Långsam spridning

De honor som obducerats av förbundets fältpersonal har på våren haft upp till fyra foster i sig, vilket enligt Inhwan Svensson gör att arten förökar sig snabbt.
Ett 40-tal djur har skjutits eller tagits med fälla, varav de flesta inne i Bromölla. Rent geografiskt vet de dock inte hur benägen arten är att sprida sig, det skall undersökas under nästa år.

– Men vi upplever det som att de har väldigt små hemområden, inte som våra svenska skogsmårdar som har flera tusen hektar. Stenmården i Bromölla har det så gynnsamt att den antagligen inte behöver röra sig över stora områden för att föda sig, det finns kattmat utlagd, komposter, fruktträd och så vidare.

 

Omkring 40 stenmårdar har hittills skjutits eller tagits i fälla. Foto: Inhwan Svensson

Svårjagade

Men att de håller sig inom en relativt liten och begränsad yta är inget som garanterar en enkel jakt.

– Problemet är att de här djuren är extremt selektiva i sin riskbedömning. De springer på hus, bor i lekstugor och på vindar – men så fort det är någon ny grej som dyker upp i deras hemområde försvinner de några veckor. Man ser inte röken av dem, säger Inhwan Svensson som menar att han aldrig varit med om en lika misstänksam art tidigare.

Att lura en stenmård

För att beskriva svårigheterna berättar han om en stenmård som, efter ett antal veckor, återkom till den anlagda äggåteln varje natt.

Inhwan Svensson parkerade sin bil bland ett 20-tal andra – men stenmården fattade direkt misstankar.

– Jag satt en hel natt och det hände inget – tills jag flyttade bilen. Då tog det en kvart så var den framme och tog ett ägg på åteln. Jag åkte tillbaka men det hände inget på två timmar. Så fort jag lämnat platsen igen var den där och tog fler ägg.

– Så där höll det på. Det slutade med att jag lånade ett garagetak att ligga på, säger Inhwan Svensson.

Från taket kunde Inwhan se hur stenmården gick fram för att kontrollera att han inte hade parkerat sin bil på någon av de tidigare platserna.

– När den insåg att det var lugnt gick den fram för att ta ägg, och då sköt jag, säger Inhwan Svensson som har tillåtelse att bedriva den speciella jakten som sker med bland annat mörkerkikare och ett vapen i kaliber 17hmr.

 

Med hjälp av en mörkerkikare kunde Inhwan Svensson skjuta en av stenmårdarna. Foto: Inhwan Svensson

Skjuta från bil

Lika misstänksam var den andra stenmården, som vid det här laget hade lärt sig att även spana mot garagetaket innan den gick fram på åteln.

– Jag fick låna den boendes bil och sitta i den hela natten innan jag lyckades skjuta.

Nu arbetar fältpersonalen med att hitta framgångsrika sätt att använda fällor, för inte ens det godaste ägget är gott nog till en början.

– Om vi ställer ut en fälla kan det ta fyra veckor innan mården ens besöker området igen. Efter det ytterligare två eller tre veckor innan den börjar ta ägg ur fällan – och sedan kan vi kanske gillra den. De är extremt svåra att få tag i, de här djuren, säger Inhwan Svensson.

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Mina artiklar

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Svensk Jakt på Instagram