Av innehållet i skogspropositionen (Prop. 2021/22:58, ”Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund”) berör vissa delar också viltet.
I propositionen står bland annat:
”Ökad rådgivning för att minska klövviltskador på skog och öka fodermängder i hela landet bör genomföras. Olika åtgärder samt vid behov regelförändringar för att minska skadenivåerna bör utredas.”

Inte självklart

Vad innebär då det för viltet, jakten och jägarna?

Svaret på den frågan är inte självklart, enligt Svenska Jägareförbundets biträdande riksjaktvårdskonsulent Anders Nilsson.

Anders Nilsson.

– Men eftersom propositionen så tydligt pekar på Skogsstyrelsens kampanj ”Ökad hållbar tillväxt” så är det bekymmersamt. Denna kampanj har Jägareförbundet kritiserat starkt på grund av dess negativa syn på vilt, trots det svaga vetenskapliga underlaget för sambandet mellan älgtäthet och andel skador.

– Likaså skriver regeringen uttryckligen i sin motivering att den anser att det behövs en tydlig minskning av klövviltsstammarna i närtid. Detta i ett läge då jägarkåren redan sänkt klövviltsstammarna över stora områden och färska attitydundersökningar visar att jägarna nu vill öka älgstammen. Då en stor del av jägarkåren också är skogsägare rimmar det illa med intentionerna enligt propositionens rubriksättning om stärkt äganderätt, säger Anders Nilsson.

Minska skadenivåer

I den beslutade propositionen står även:

”Regeringen anser att problemen kopplat till skog och vilt motiverar att inslag om viltförvaltning och skogsskötsel för bättre balans mellan klövvilt och fodermängder ges stort utrymme i rådgivningskampanjen för hållbar ökad tillväxt (se avsnitt 12). Framtagande av rådgivningsbudskapen om skog och vilt bör ske i samverkan mellan markägare, skogsnäringen och jägarorganisationerna.

I syfte att åstadkomma eftersträvad balans mellan klövviltstammar och fodertillgången bedöms även ytterligare insatser behövas. Regeringen avser därför att ge Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna och andra relevanta organisationer utreda möjligheterna till olika incitament samt vid behov regelförändringar för att minska skadenivåerna.”

Ökad konfliktnivå

Även detta ger anledning till viss oro, enligt Anders Nilsson.

– Min bedömning är att detta kommer leda till en ökad konfliktnivå då myndigheterna ges i uppdrag att uppfinna incitament som i grunden saknas och där de berörda inte känner igen sig. Jag tror det är mycket olyckligt att man på detta sätt fastställt måltal nationellt, där de verktyg som forskningen gång på gång fastställer är lågeffektiva, pekas ut som vägen framåt.

Påtalat brister

Nilsson framhåller också att Jägareförbundet systematiskt, vid olika dialogforum och i de formella remissvaren (vilka återfinns här och här på Jägareförbundets hemsida) har påtalat bristerna i de underlag besluten vilar på.

– Eftersom de flesta av riksdagens partier nu under valåret dessutom gör ansatser att vilja profilera sig som jägarvänliga, skulle jag önska en tydligare debatt om hur de anser att det harmonierar med en tydlig minskning av klövviltsstammarna. Flertalet av dessa partier har ju antingen röstat för denna hållning, eller lagt ner sin röst i frågan, säger Anders Nilsson.