Den tekniska utvecklingen med digitala kameror och så kallade webbkameror har gjort det möjligt att billigt och enkelt övervaka vad som rör sig på en åtelplats eller en viltstig.
Många jägare har satt upp dessa kameror för att få en bättre uppfattning om hur åtelplatsen besöks. Få har haft någon tanke på att det kan vara olagligt. Och så länge ingen person ansett sig kränkt av att ha råkat hamna på bild har det fortgått. Knappast någon har ifrågasatt användningen av kamerorna tills nu i höst.

Upptäcktes av privatperson
I ett uppmärksammat rättsfall hade en dansk jägare satt upp en kamera på en åtelplats i trakterna av Hässleholm. Kameran upptäcktes av en privatperson som kontrollerade med länsstyrelsen om det fanns något tillstånd till kameran. När detta saknades gjordes en polisanmälan.
Jägaren har erkänt att han placerat ut kameran men säger sig inte känt till att det krävdes tillstånd. Åtal har väckts och fallet kommer att tas upp i tingsrätten i Kristianstad.

Faller under lagstiftning
När en kamera placeras i skogen är det inte bara vilt som kan fastna på bilden, utan också människor. Därför faller användningen under lagstiftning. Det är två lagar som reglerar användningen lagen om allmän kameraövervakning och personuppgiftslagen.
Kameraövervakning av en plats dit allmänheten har tillträde kräver tillstånd. Detta till skillnad mot om kameran bevakar platser dit allmänheten inte har tillträde.

Digital teknik
Om digital teknik används vid övervakningen anses den utgöra automatiserad behandling av personuppgifter och faller då under personuppgiftslagen. Då är Datainspektionen tillsynsmyndighet.
Gränsen för när en utplacerad kamera kräver tillstånd går vid om det är möjligt att känna igen och identifiera en person.

Ansökan till länsstyrelsen

Ansökan ska ske till länsstyrelsen i det län där kameran är avsedd att placeras. De flesta länsstyrelser har information och ansökningsblanketter på sin hemsida. De baserar sedan sitt beslut på gällande lagstiftning och rättspraxis inom området.

Rättsfallet i Hässleholm kan vara det första där en polisanmälan riktats mot användning av en åtelkamera. Kammaråklagare Christer Almfeldt i Kristianstad driver ärendet och han har räknat fram att om målet skulle avgöras utan huvudförhandling så kommer bötesbeloppet att stanna runt 16 000 kronor.
Den lag som åtalet baseras på är lagen om allmän kameraövervakning och detta är det första fallet jag känner till av detta slag, säger Christer Almfeldt.
Han säger samtidigt att det inte är självklart att det ska vara straffbart att på detta sätt montera en åtelkamera.
Domslut väntas falla före årsskiftet.

Vi bevakar utvecklingen

Jägareförbundet har tidigare ansett att användning av åtelkameror förmodligen inte krävde något tillstånd. Men nu har två åklagare valt att driva ärenden mot jägare och en har fällts.

Så länge det inte finns en prejudicerande dom i högre instans kan vi tyvärr inte ge
ett säkert svar på vad som gäller, säger förbundsjuristen Ola Wälimaa.
Vi bevakar dock utvecklingen och vi kommer sannolikt att åtminstone begära ett
förtydligande av lagen.