Den 10 juni gick remisstiden ut. 119 remissinstanser gavs chansen att tycka till om Renmarkskommitténs delbetänkade. Hittills har 95 remissvar kommit in till landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Några remissinstanser har begärt mer tid för att författa sitt remissvar.

Förutom de remissinstanser som regeringen valt ut har det stått var och en fritt att lämna in ett remissvar. Något som hörsammats av 320 privatpersoner, som skrivit vad de tycker om delbetänkandet. Dessutom har 171 föreningar, organisationer, företag, samebyar, samfälligheter och allmänningar skrivit remissvar.

Kritik mot förslagen

Sett till de tyngre remissinstanser som tyckt till i frågan är det flera som riktar kritik mot delbetänkandet och framför allt mot tankegångarna som förs fram i den så kallade Bilaga 3, som handlar om att ge alla samebyar ensamrätt att upplåta småviltsjakten och fisket på statens mark i Lappland.

Fjällkommunerna är splittrade och i svaren avspeglas delvis vilka partier som styr i respektive kommun.

Urminnes hävd

Som exempel är det S, KD och C som styr i Storumans kommun, som i sitt remissvar skriver:

”Det är inte alls på förhand givet att det är den i dag verksamma samebyn som är rättighetsbärare till en urminnes hävd som kan ha upparbetats av samer i ett område. Situationen med Vapstens sameby bevisar detta.”

Strömsunds kommun: ”Strömsunds kommun anser att nuvarande ordning, där staten via länsstyrelsen, förvaltar och upplåter jakt och fiske på statlig mark fungerar bra. Det är av stor vikt för såväl besöksnäringen som för enskilda att statlig mark är tillgänglig för alla.”

Lokala lösningar

Sedan valet hösten 2022 styrs Strömsunds kommun av en majoritet bestående av S och C.

Arjeplogs kommun förordar lokala lösningar och är positiva till idén med att lokala föreningar upplåter småviltsjakten och fisket. I Arjeplog är det Socialdemokraterna som styr tillsammans med Liberalerna.

Även Jokkmokks kommun är inne på linjen med en lokal förvaltningsmodell. Sedan valet 2022 styrs kommunen av Framtid i Jokkmokks kommun, Miljöpartiet, Samernas väl och Vänsterpartiet.

Lokalbefolkning

Åre kommun: ”I vårt närområde har lokalbefolkning och icke renägande samer, som inte tillhör någon sameby, under lång tid använt fjällområdena för jakt och fiske, som ett komplement till jordbruket, eller kanske till och med som en enskild försörjningskälla. Vi anser att det är problematiskt att inte större hänsyn tas till detta.”

Åre kommun styrs sedan valet 2022 av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Västjämtlands Väl och Vänsterpartiet.

Länsstyrelserna tycker lika

Länsstyrelsen Västerbotten och Norrbotten har i stort liknande remissvar:

”Vi menar dessutom att dagens system för förvaltning (inkl. upplåtelser) har fungerat väl under den senaste 30-årsperioden. Systemet har enligt vår mening, till skillnad från vad kommittén antyder, tvärtom en hög legitimitet och acceptans bland berörda intressenter, vilket lett till en fungerande förvaltning av viltet och fisken och en fungerande upplåtelseverksamhet av rätten till jakt och fiske. Dagens system säkerställer tillika en hög tillgänglighet till jakt och fiske på statens mark, för både lokalbefolkning och besökande.”

Rättsläget

Justitiekanslern, JK, skriver i sitt remissvar:

”Med anledning av den pågående processen mellan Talma sameby och staten och de uppgifter som där framkommit, delar jag dock inte i alla delar den bedömning som kommittén gjort gällande rättsläget för samebyarna i Lappland.”

Svenska samernas riksförbund, SSR, är positivt inställda till delbetänkandet:

”SSR anser att det är positivt att det av utredningen framgår att samebyarna och samebyarnas medlemmar har en jakt- och fiskerätt och att denna rätt även innefattar upplåtelser. Genom de slutsatser som presenteras i bakgrundsmaterialet och i delbetänkandet, främst i PM18, hoppas SSR att det är tydligt att styrkan i samebymedlemmarnas rätt inte kan ifrågasättas.”

Juridik och politik i otakt

Statliga Sveaskog:

”I Renmarkskommitténs fall verkar juridik och politik inte gå i takt. Det är av yttersta vikt att utredningen föreslår gångbara lösningar som gynnar alla medborgares likaberättigande nu och för framtiden. Det är en viktig fråga som kräver mer eftertanke än vad som varit möjligt givet den korta utredningstiden.”

Landsförbundet svenska samer:

”Samebyar är en ekonomisk förening och omfattar endast en liten del av det samiska folket. Om dagens samebyar får råda över jakt- och fiskerättigheter innebär det att en mycket liten del av det samiska folket skulle råda över 100% av det samiska folkets gemensamma egendom. Det är en stor del av lokalbefolkningen i Sapmi som är samer, men som på grund av Sveriges Rennäringslag inte får vara medlemmar i samebyn.”

Ingrep i äganderätten

Svenskt näringsliv befarar i sitt remissvar att delbetänkandets tolkning och förslag på utvidgning av Girjasdomen kan medföra stora ingrepp i äganderätten ”…som skulle kunna få långtgående och oöverblickbara konsekvenser utan närmare analys.”

Svenska kennelklubben vill att Renmarkskommittén läggs ner och därefter ersätts av en ny utredning.

Försvarsmakten betonar i sitt remissvar vikten av att även i fortsättningen ”…ha rättsliga verktyg för att bedriva verksamhet i tillräcklig omfattning.” Försvarsmakten påtalar det hastigt försämrade omvärldsläget, den snabba och betydande tillväxt som Försvarsmakten genomgår, det fördjupade försvarssamarbetet med USA samt förhållandet som ny Nato-allierad.

Polarisering

Svenska tornedalingars riksförbund, STR, ser med stor oro på de förslag och den inriktning som betänkandet presenterar:

”En ensamrätt för ett fåtal föreningar till flera folkgruppers kultur och traditioner kommer att få märkbara konsekvenser i ett redan polariserat samhälle. Delbetänkandet är framtaget utan hänsyn till den nationella minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaisets lagstadgade rättigheter.”

Svenska turistföreningen, STF, framhåller i sitt remissvar ”vikten av att kommitténs förslag till förändringar inte får innebära att allemansrätten eller allmänhetens tillgång till fjällen begränsas.”